Wild boar at the farm gate: infectious diseases and epidemiology at the wildlife-livestock interface

Gränslandet mellan vilda och tama djur utgör ett komplext system som formas av olika faktorer, inklusive värddjur, patogener och möjliga smittvägar. Den globala spridningen av afrikansk svinpest (ASF) och upptäckten av Salmonella Choleraesuis hos vildsvin belyser behovet av att förstå potentiella kontakter mellan vildsvin och tamgrisar i Sverige. ASF är en virussjukdom som drabbar grisar och vildsvin. Den har en dödlighet på upp till 100 % och kan förbli smittsam i blod och kadaver under längre perioder. S. Choleraesuis kan orsaka systemisk sjukdom med lunginflammation, sepsis och dödlighet hos både grisar och vildsvin. Även om dessa två sjukdomar orsakas av olika patogener, delar de vissa epidemiologiska drag som kan användas vid övervakning. En undersökning bland svenska grisproducenter visade att 80 % hade sett vildsvin nära sina gårdar det senaste året, varav en tredjedel uppgav mer frekvent närvaro. Nästan två tredjedelar rapporterade skador i växande gröda från vildsvin. Stängsel som omgärdar grisgårdar var sällsynta, och vanliga metoder för att hålla vildsvin på avstånd inkluderade jakt och strategisk åtling. I fokusgruppsintervjuer uttryckte jägare vilja att delta i ASF-övervakning och kontroll, men betonade behovet av praktiska rapporteringssystem och ersättningsmöjligheter vid omfattande insatser. Åteljakt var vanlig, med majs och spannmål som typiskt bete, men användningen av importerad majs hade minskat. En nationell övervakning av Salmonella hos vildsvin inleddes, där förekomst av S. Choleraesuis ses i täta populationer i östra och södra Sverige. Sammanfattningsvis utgör vildsvinens närhet till grisgårdar en risk för sjukdomsspridning, vilket kräver övervakning och biosäkerhetsåtgärder. Samarbete med jägare och förståelse av lokala dynamiker bidrar till att förhindra spridningen av infektioner.