User participation in public urban woodland management: drivers and impact on green space quality

Det råder bred enighet om hur mycket stadsbor får ut av att använda lokala grönområden rekreativt, och om betydelsen av att involvera brukare i utvecklingen av sina vardagslandskap. Trots detta vet man idag inte hur brukarmedverkan påverkar kvaliteten på offentliga grönområden. I denna avhandling undersöktes brukarmedverkan i förvaltning av offentliga, urbana skogar, med fokus på drivkrafter för deltagande, dess inverkan på skogens kvalitet och sätt på vilka lokala myndigheter kan underlätta långsiktigt deltagande. Ämnet studerades genom en litteraturstudie och en sjuårig longitudinell fallstudie av bostadsområdet Sletten i Holstebro, Danmark. Litteraturöversynen visade på att empiriskt stöd saknas för många av de positiva resultat brukarmedverkan i grönområden antas ha, särskilt i fråga om hur det fysiska grönområdet antas gynnas av brukarmedverkan. Syftet med fallstudien var att undersöka ämnet med fokus på boendes deltagande i förvaltning av offentliga, urbana skogar. I Sletten deltar de boende i skötsel och förvaltning av brynzonen av den skog som gränsar till deras privata trädgårdar, den så kallade ‘samförvaltningszonen’. Studien visade att tydliga riktlinjer och kontinuerlig kommunikation mellan kommun och boende, där kommunen ger vägledning, inspiration och kontrollerar att riktlinjerna efterlevs, var avgörande för en funktionell samförvaltningszon. 2010 drevs de boendes deltagande i skogsförvaltningen av trädgårdsintresse, tillräcklig beståndshöjd och att boende inspirerade sina grannar att delta, för att 2015 istället drivas av skogsbrynstyp och hur lång tid de boende bott i Sletten. Kommuner som vill underlätta samförvaltning bör vara medvetna om denna förändring av drivkrafter över tid och kan uppmuntra deltagande genom att identifiera personer som är trädgårdsintresserade som kan inspirera andra, kombinerat med strategisk design och förvaltning av skogen inriktad på att öka visuell och fysisk tillgänglighet. De boende betraktade kvalitet av urbana skogar som uppbyggd av sociala, upplevelse-, funktionella och ekologiska dimensioner. Skötsel, tillgänglighet, natur och faciliteter (t.ex. gångvägar och lekplatser) är aspekter som ingår i många kvalitetsbedömningssystem för andra typer av urbana grönområden. Förutom faciliteter var dessa aspekter också centrala för kvalitet av urbana skogar. Dessutom visade studien på vikten av strukturell och artdiversitet mellan och inom skogsbestånd – en kvalitetsaspekt som särskiljer skogar från andra typer av urbana grönområden. Forskningen som presenteras i denna avhandling har bidragit med nya användbara insikter för grönyteförvaltare som arbetar med brukarmedverkan och med nya tillvägagångssätt för den vetenskapliga diskussionen om grönområdeskvalitet.