Sammanfattning
Tularemi (harpest) orsakas av bakterien Francisella tularensis och är en zoonos som kan infektera ett stort antal värdar. Det subspecies som orsakar sjukdom i Europa är F. tularensis subsp. holarctica. Känsligheten för att insjukna varierar mellan djurslag. Skogshare (Lepus timidus) och många smågnagararter är exempel på djurarter med hög känslighet och dessa dör ofta snabbt i akut sjukdom. Många karnivorer och omnivorer visar inga sjukdomstecken efter infektion.
I denna avhandling har patologiska och serologiska undersökningar utförts på några vilda djurarter. En översikt av kunskapsläget om tularemi hos människa, djur och vektorer i Europa har sammanställts ur ett One Health-perspektiv.
Tularemi finns i majoriteten av Europas länder, men variationer i sjukdoms-övervakning och rapportering, ekosystem, vilda djurarter och arthropoda vektorer gör det svårt att göra direkta jämförelser mellan länderna.
Patologin var likartad hos fälthare (Lepus europaeus), skogshare och två större skogsmöss (Apodemus flavicollis). De hade alla akut harpest involverande många organ. Några av fälthararna hade, förutom akuta, även subakuta eller kroniska förändringar. Detta väcker frågan huruvida fälthare i Sverige kan vara potentiell reservoar för F. tularensis. F. tularensis kunde även påvisas i muskulaturen hos infekterade harar, medförande en risk för infektion vid konsumtion av otillräckligt tillagat harkött.
Många rovdjur bildar antikroppar vid infektion, vilket kan göra dem lämpliga som biologiska indikatorer för förekomsten av tularemi i ett område. Blodprover som togs i fält och förvarades och transporterades under bristfälliga förhållanden var ofta av dålig kvalitet, vilket försvårade de serologiska undersökningarna. I studien påvisades antikroppar hos brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv. Det är första gången antikroppar mot F. tularensis påvisas hos dessa djurarter i Sverige.
Denna avhandling bidrar med kunskap om tularemi i Europa, sjukdomens patologi hos fältharar, skogsharar och större skogsmöss, samt möjliga infektions- och utsöndringsvägar. Därtill bidrar arbetet till förståelsen av den roll rovdjur och asätare kan spela. Resultatet av våra studier visar vikten av att fortsätta studera vilda djurslag för att utröna deras roll i tularemins epidemiologi, och huruvida de kan utgöra potentiella infektionskällor, smittspridare och reservoarer.
| Originalspråk | Engelska |
|---|---|
| Kvalifikation | Doktor i filosofi |
| Förlag | |
| Tryckta ISBN | 978-91-7760-096-1 |
| Elektroniska ISBN | 978-91-7760-097-8 |
| Status | Publicerad - 2017 |
Nyckelord
- Francisella tularensis
- hare
- omnivore
- pathology
- predator
- serology
- tularaemia
- wildlife
- yellow-necked mouse
SLU-serie
- Acta Universitatis Agriculturae Sueciae
Citera det här
- APA
- Author
- BIBTEX
- Harvard
- Standard
- RIS
- Vancouver