Sammanfattning
Under de senaste decennierna har stammarna av klövvilt vuxit på norra halvklotet, samtidigt som arterna utökat sina utbredningsområden. Parallellt har oron för negativa effekter av klövvilt ökat. Kunskap om hur olika klövvilt utnyttjar tillgängligt foder är central för att kunna förvalta klövviltstammar i förhållande till varandra och till jord- och skogsbruk.I den här avhandlingen har jag undersökt vad älg, rådjur, kronhjort och dovhjort äter under året i olika typer av landskap i Sverige och Europa, och hur hjortarterna påverkar varandra genom sina foderval. Jag kombinerar litteraturstudier om europeiska klövviltsdieter med egna analyser av DNA-rester i viltets spillning för att generera kunskap om foderutnyttjande i olika klövviltssamhällen. Med DNA-metoder visar jag också att bestämning av arttillhörighet vid spillningsinventeringar är svårt när djurarterna har liknande kroppsstorlek, men att det är möjligt att skilja spillning från älg och från våra mindre hjortvilt.Litteraturen visar att dieterna för Europas fyra huvudsakliga hjortvilt överensstämmer väl med Hofmanns hypotes om idisslartyper. Kron- och dovhjort (selektiva blandätare) visade större flexibilitet i sina foderval jämfört med rådjur och älg (kvistbetare). Enligt mina DNA analyser utnyttjade svenskt kron- och dovvilt en större andel vedartad växtlighet än vad de gör i Centraleuropa. Nischbredden på dieten var lägst för älg och högst för dovhjort, med liten variation mellan säsongerna. Älgens diet skiljde sig från de övriga hjortarna, som hade mer överlappande dieter. Ris av släktet Vaccinium (blåbär, lingon, odon) utgjorde en stor andel av födan för alla fyra hjortarter som undersöktes. Tall, Pinus sylvestris, utgjorde dock bara vanlig föda för älg. I områden med höga tätheter av de mindre hjortarterna åt älgen mindre Vaccinium och mer tall, medan motsvarande mönster saknades för de mindre arterna.Detta antyder att födokonkurrens kan tvinga älgen att utnyttja tall i större utsträckning och därmed orsakar större konflikter med skogsbruket. För att minska dem kan det vara mer effektivt att förvalta viktiga foderarter och de mindre hjortarna, än att enbart fokusera på att reglera älgstammen.
| Bidragets översatta titel | Utnyttjande av födoresurser i flerartssystem av klövvilt |
|---|---|
| Originalspråk | Engelska |
| Kvalifikation | Doktor i filosofi |
| Förlag | |
| Tryckta ISBN | 978-91-7760-464-8 |
| Elektroniska ISBN | 978-91-7760-465-5 |
| Status | Publicerad - 2019 |
Nyckelord
- DNA metabarcoding
- dietary overlap
- dung morphometry
- fallow deer Dama dama
- moose Alces alces
- multispecies management
- red deer Cervus elaphus
- resource partitioning
- roe deer Capreolus capreolus
- ungulates
SLU-serie
- Acta Universitatis Agriculturae Sueciae
Citera det här
- APA
- Author
- BIBTEX
- Harvard
- Standard
- RIS
- Vancouver