Svinnreducerande åtgärder i butik: effekter på kvantitet, ekonomi och klimatpåverkan

Matsvinn förbrukar naturresurser och orsakar utsläpp i onödan, och dessutom går stora ekonomiska värden förlorade när maten inte når fram till den tänkta slutkonsumenten. För att målet om minskat matavfall med 20% mellan 2010-2020 ska kunna uppnås, behövs sannolikt många olika åtgärder i kedjans alla led. För att kunna prioritera åtgärder behöver dessa först värderas. Detta projekt syftar till att beskriva och uppskatta de ekonomiska och miljömässiga (mätt som klimatpåverkan) effekterna av sex olika svinnreducerande åtgärder, som har genomförts eller skulle kunna genomföras inom butiksledet av livsmedelskedjan. För att få olika åtgärder att bli jämförbara har respektive åtgärd applicerats på en exempelbutik, som i sin tur baserats på ett genomsnitt under 2010-2012 av sex Willysbutiker som ingått i forskningsprojektet Minskat matsvinn i livsmedelsbutiker (www.slu.se/matsvinn). Varje åtgärds potentiella förmåga att reducera svinnet, som totalt sett uppgick till 86 ton per butik och år inklusive reklamationer, har beräknats för att få fram dess effekt. Dessa effekter har jämförts med kostnadsuppskattningar och besparingar vid åtgärdernas införande, för att få fram kostnadseffektiviteten. De åtgärder som utvärderats på detta sätt (och den kvantitet de kan rädda) är: · att införa ett tak för reklamationer av frukt&grönt (35 ton) · att skänka mat till välgörenhet (30 ton) · att öka aktiviteten i datoriserade beställningssystem (6 ton) · att frysa ner och sälja kött på en andrahandsmarknad (1,5 ton) · att införa ett stopp för kampanjer inom frukt&grönt (0,6 ton) · att sälja köttfärs fryst istället för kyld (0,3 ton) När åtgärderna jämförts och rangordnats var reklamationstak och välgörenhet de åtgärder som hade störst förmåga att reducera svinnet värderat efter varornas vikt, medan ökad aktivitet med beställningssystemet och reklamationstak var de som sparade mest växthusgaser. De mest kostnadseffektiva åtgärderna per viktenhet var att sälja nischprodukter av köttfärs frysta istället för kylda liksom att frysa in och sälja svinn av styckat nöt- och griskött på en andrahandsmarknad. De mest kostnadseffektiva åtgärderna per klimatnytta var reklamationstak (sett ur leverantörens ekonomiska perspektiv), följt av ökad aktivitet med ordersystemet. Flera av åtgärderna beräknades generera en vinst för butiken om de infördes, och flera är möjliga att kombinera helt eller delvis. Mängden varor att skänka bort eller sälja vidare minskas dock om övriga trimmande åtgärder genomförs.
Food that are wasted consumes resources and cause emissions in vain, besides the large economic values that are lost when the food is not eaten as intended. To reach the goal of 20% waste reduction from 2010 to 2020, there is a need for measures in all stages along the food supply chain. In order to use the most efficient waste reducing measures, both the costs and the reduction potential of the measures need to be investigated. This project therefore aimed to describe and estimate the economic and environmental (here represented by greenhouse gases emissions) effect of six waste reducing measures, that could be implemented in supermarkets. The measures were based on tested, described or proposed measures from the research project Reduced food wastage in retail stores, coordinated by the Swedish University of Agricultural Sciences, 2010-2013. In addition, charity donation was included, since this is an already establish measure. The six Willy’s stores that participated in the main research project, wasted on average 86 tons per year and store (including reclamations). The waste reduction potential for each measure was calculated and related to the total waste to get the waste reduction effect. The cost efficiency per kg waste and per kg saved CO2-equivalent was estimated. The evaluated measures were (reduction potential in brackets) : · limiting the possibility to reclaim fresh fruits and vegetables (35 ton) · donate food to charity (30 ton) · increase the activity with the ordering system (6 ton) · freeze and sell meat on a second hand market (1,5 ton) · ban promotions on fresh fruits and vegetables (0,6 ton) · sell minced meat as frozen instead of chilled (0,3 ton) In comparison, limiting the possibility to reclaim fresh fruits and vegetables and give food to charity were the two measures with the largest ability to reduce the wasted mass. Increase the activity with the ordering system and limiting the possibility to reclaim fresh fruits and vegetables were the two measures with the largest ability to reduce the greenhouse gas emissions. The most cost efficient measures regarding wasted mass was to sell the special assortment of minced meat as frozen instead of chilled and to freeze and sell meat on a second hand market. Regarding reduction of greenhouse gases the most cost efficient measures was limiting the possibility to reclaim fresh fruits and vegetables (for the supplier) and increase the activity with the ordering system. Several of the investigated measures have a potential to increase the profit for the supermarkets. Many of the measures are possible to combine, but there will be less food to give to charity and to sell on a second hand market, if the waste is prevented on an earlier stage.