Återgå till huvudnavigering Återgå till sök Gå direkt till huvudinnehållet

Screening of PFASs in groundwater and surface water

Publikation: Bok/rapport/proceedings › Rapport › Forskning

12 Nedladdningar

Sammanfattning

Per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFASs) är relativt nya organiska miljöföroreningar som kännetecknas av att många av dem är långlivade, bioackumulerar och är toxiska. I den här studien analyserades 26 olika PFASs i 502 svenska vattenprover av olika ursprung: grundvatten, ytvatten, avloppsvatten från reningsverk (STP) och lakvatten från deponier. Syftet med studien var att fastställa bakgrundskoncentrationer av PFASs i den svenska vattenmiljön, identifiera PFAS källor samt jämföra PFAS-koncentrationer med riktvärden för bedömning av risker för ekosystem och människors hälsa. I källområden för dricksvatten var den genomsnittliga koncentrationen av Σ26PFAS 8,4 ng L-1, med ett medianvärde på 0,6 ng L-1 (n = 172). Livsmedelsverkets rekommenderade gränsvärde för Σ7PFASs (PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFBS, PFHxS, PFOS) i dricksvatten (90 ng L-1) överskreds i 4 prover (2% av proverna för denna typ av vatten). I vatten som inte kom från källområden för dricksvatten var Σ26PFAS koncentrationerna högre med ett medelvärde på 142 ng L-1 och medianvärde på 5,4 ng L-1. Den höga medelkoncentrationen kan förklaras av att vissa prover hade extremt höga PFAS halter med ett toppvärde på 12 900 ng L-1. För substansen PFOS finns en miljökvalitetsnorm i EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) som avser årsmedelvärde (AA-MKN). Denna norm överskreds i 42% av ytvattenproverna. Bland de olika vattenkategorierna hade lakvatten den högsta genomsnittliga Σ26PFAS-koncentrationen (487 ng L-1, median 435 ng L-1, n = 10), följt av ytvatten (medel 112 ng L-1, median 4,1 ng L-1, n = 285), grundvatten (medel 49 ng L-1, median 0,4 ng L-1, n = 164), STP avlopssvatten (medel 35 ng L-1, median 26 ng L-1, n = 13) och bakgrundsjöar (avlägset belägna screening-sjöar, medel 3,4 ng L-1, median 1,4 ng L-1, n = 10). PFASs kan indelas i olika ämnesgrupper, t.ex. ΣPFCAs, ΣPFSAs och ΣPFAS-prekursorer. Sammansättningen av PFASs skilde sig mellan olika typer av vatten. Grundvattnen hade en jämn fördelning mellan dessa ämnesgrupper, medan i alla andra prover (ytvatten, bakgrundssjöar, STP avloppsvatten och lakvatten) dominerade ΣPFCAs. Eftersom FOSA, PFNA, PFDA och 6:2 FTSA ofta detekterades i vatten från källområden till dricksvatten (utgjorde 20%, 7,3%, 5,9% respektive 4,4% av Σ26PFASs) kan man överväga att inkludera dessa i det rekommenderade svenska gränsvärdet.
OriginalspråkEngelska
FörlagDepartment of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
Antal sidor82
ISBN (tryckt)978-91-576-9386-0
StatusPublicerad - 2016

Publikationsserier

SerieRapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
Numrering2016:2

Nyckelord

  • PFASs
  • PFOS
  • groundwater
  • landfill leachates
  • national screening
  • per- and polyfluoroalkyl substances
  • sewage treatment plant (STP) effluents
  • surface water
  • trend lakes

SLU-serie

  • Rapport (Institutionen för vatten och miljö)

Citera det här