Restoration of Nutrient Rich Lakes - Towards Better Understanding of Sediment Phosphorus Availability and Management

God vattenkvalitet i sjöar skapar förutsättningar för viktiga ekosystemtjänster såsom dricksvatten och livsmedelsproduktion. Om sjöar blir övergödda på grund av fosforöverskott, leder det till en försämrad vattenkvalitet som t.ex. visar sig i form av algblomningar. Ett sätt att återskapa god vattenkvalitet till en övergödd sjö är att inaktivera överskottet av tillgänglig fosfor (P) som är lagrat i dess sediment. P som ackumulerats i sjöars sediment över flera decennier utgör källan för internbelastning, där sedimentfosfor ständigt frigörs och anrikar vattenmassan med näring. För att optimera restaureringsmetoder, däribland aluminiumbehandling som används för att inaktivera sedimentfosfor, krävs utökade kunskaper om associerad metodik. Det finns kunskapsluckor gällande vilka fraktioner av sedimentfosfor som kan frigöras från sedimentet och därmed utgöra en källa för internbelastning. Sådan kunskap är viktig eftersom vetskapen om den totala mängden fosfor som ska inaktiveras bland annat styr den dos av aluminium (Al) som bör tillsättas till en sjö för bästa resultat vid en Albehandling. Tillgängligheten av specifika P-fraktioner kan också styras av processer som förändrar den kemiska miljön vid sedimentet, såsom sedimentomblandning orsakad av bottenlevande fisk. Kunskapsbasen gällande moderna och nyutvecklade praktiska Albehandlingsmetoder behöver utökas. Utvärdering av faktorer som påverkar varaktigheten av Al-behandling är också viktig att utröna. Resultaten från studierna i denna doktorsavhandling presenterar ny kunskap som utökar förståelsen gällande en nyutvecklad teknik av Al-behandling där Al harvas ner i sedimentet istället för att, konventionellt, tillsättas vattenmassan i löst form och en anpassad Al-doseringsmodell har utvecklats och presenteras. Faktorer som påverkar varaktigheten av Al-behandling har utvärderats med hjälp av historiska data rörande vattenkvalitet. Vidare presenteras resultat som indikerar att en P-fraktion (kalciumbunden P) som tidigare ansetts vara icketillgänglig, kan vara en källa för internbelastning, under sedimentomrörning.