Rödlistade arter i Sverige 2025

Rödlistade arter i Sverige 2025 redovisar risken för att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Den är framtagen enligt IUCN:s rödlistningskriterier. I rödlistan bedöms risken att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med över 100 artexperter i 15 kommittéer och även andra externa experter. Under arbetet med 2025 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 23 103 arter och 1 687 lägre taxa (småarter, underarter och varieteter). Fler artgrupper har kunnat bedömas, exempelvis iglar, hinnkräftor och svampdjur liksom nya grupper av tvåvingar. Av de bedömda arterna klassificerades 2 373 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 5 217 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Sammantaget är nära 23 % av de bedömda arterna rödlistade. Det är en högre andel än tidigare och tyder på en negativ utveckling för Sveriges biologiska mångfald. Välkända arter som har fått försämrad rödlistestatus är igelkott och flera arter av ugglor, liksom fiskar som lax, öring och sill. Däremot lämnar t.ex. utter och havsörn nu rödlistan. På gruppnivå försämras läget för fåglar och fiskar jämfört med 2020. En nyhet vad gäller kärlväxterna är att 180 taxa som följs upp av Floraväktarna eller Riksskogstaxeringen har trendskattats med moderna statistiska metoder. För ryggradslösa djur på land, i sötvatten och marina miljöer liksom för alger, mossor, svampar och lavar finns ett stort behov av utökad miljöövervakning. Insatser inom Svenska artprojektet, inklusive framtagande av Nationalnyckelvolymer och taxonomisk forskning, samt ett stort antal ideella rapporter till Artportalen, bidrar i hög grad till att flera artgrupper får ett betydande kunskapslyft. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige, igenväxning på land och brist på kontinuitetsskog, är kopplade till markanvändningen inom jord- och skogsbruket. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske (t.ex. bottentrålning), exploatering, torrläggning av våtmarker, klimatförändringar och tillbakagång hos värdarter, främst alm och ask, som drabbats av sjukdomar orsakade av främmande invasiva svampar. De pågående klimatförändringarna bidrar till att fjällen är den landskapstyp som har störst ökning av andelen rödlistade arter.