Promoting natural regeneration of oak by manipulating disturbance

Ekologiska störningar och historisk skötsel anses gynna naturlig föryngring av ek. Det finns dock en kunskapsbrist om hur olika störningsfaktorer samverkar och därmed påverkar ekföryngring. Syftet med detta arbete var att kvantifiera förändringar hos den svenska ekpopulationen (Quercus robur och Q. petraea), samt att undersöka hur ekplantors tillväxt och överlevnad påverkas av olika störningsfaktorer. Resultaten visade att antalet ekplantor har minskat drastiskt i södra Sverige sedan början på 1980-talet, trots att antalet stora ekträd har ökat kontinuerligt sedan 1953. Denna utveckling kunde kopplas till omfattande förändringar i markanvändning och viltvård, vilket har orsakat mörkare skogar med fler växtätande hjortdjur. Sammantaget har dessa förändringar troligtvis förhindrat naturlig föryngring av ek på landskapsnivå. Negativa effekter av ett högt betestryck på ekplantors överlevnad och tillväxt kunde även påvisas genom fältexperiment. Den kombinerade effekten av konkurrerande buskvegetation och bete hade större negativ påverkan på ekplantors överlevnad än de individuella effekterna. Trots att buskar kan ge ekplantor ett visst skydd mot bete, och även stimulera höjdtillväxt, var den långsiktiga effekten övervägande negativ. Ekplantor hade en hög skottskjutningsförmåga både i växthus (efter klippning) och under fältförhållanden (efter en lågintensiv brand). Tillväxt och överlevnad var högre hos de skottskjutande ekplantor som hade tillgång till mer ljus, vilket tyder på att ekplantors tolerans för ekologiska störningar är högre i miljöer med mer tillgängligt ljus. Naturligt föryngrade ekplantor hade en hög överlevnad och tillväxt efter en lågintensiv markbrand. Detta tyder på att brand kan användas för att gynna ekföryngring i Europa, vilket överensstämmer med den Nordamerikanska brand-ek hypotesen. Det krävs dock ytterligare forskning som undersöker den långsiktiga vitaliteten hos ek och konkurrerande trädslag för att avgöra om brand ger ek en konkurrensfördel. Den lågintensiva markbranden förändrade hjortdjurens betesfrekvens, det verkar därför även nödvändigt att utvärdera hur det lokala betestrycket kan påverkas av brand. Då ekskogar har stor betydelse för biodiversitet är det även nödvändigt att noggrant undersöka hur den biologiska mångfalden påverkas av brand. Sammanfattningsvis visar mina studier att aktiv skötsel som efterliknar ekologiska störningar och återskapar skogar med mycket tillgängligt ljus och måttligt betestryck från hjortdjur krävs för att gynna ekföryngring när ekologiska störningar saknas.