Preparing for life: effects of environmental choice and change during rearing on adaptability in laying hens

Vetskapen om en signifikant koppling mellan den tidiga miljön och senare beteende, hälsa och välmående finns för många djurarter, även för vår domesticerade värphöna (Gallus gallus domesticus). En höna i en produktionsmiljö behöver både kunna hantera utmaningar och ta till vara på möjligheter, exempelvis i flytten mellan uppväxt- och värpstall eller när de får tillgång till utevistelse. De tidiga miljöinslag som skulle kunna bidra till en mer anpassningsbar höna är inte väl undersökta, men skulle både kunna öka djurvälfärden och underlätta för lantbrukarna. Vi undersökte effekten av två typer av miljöinslag under uppväxten, ”val” och ”förändring”, baserat på redan välgrundade teorier kring stresshantering med hjälp av två relevanta miljöresurser, strö och sittpinnar. Resultaten visade att unga höns som haft kontinuerligt utbyte av det strö och sittpinne som fanns i sin uppväxtmiljö (högre förändring) tycktes visa mindre initial rädsla i en ny miljö. Unga höns med olika typer av strö och sittpinnar i sin uppväxtmiljö (ökade möjligheter till val) hade högre utforskningsbeteende i en ny miljö, högre användande av nya resurser men även en förbättrad fysiologisk förmåga att hantera möjliga stressorer inklusive främmande patogener. Vi såg påverkan av den tidiga miljön både kort och långsiktigt, men effekterna var beroende av den del av uppväxten där vi gav vår behandling och när vi undersökte effekterna. Att öka möjligheterna till val i sin uppväxtmiljö, kring relevanta resurser, kan vara ett biologiskt relevant sätt att erbjuda en rikare miljö som kan främja hönors anpassningsbarhet och välfärd.