Sammanfattning
Marksvampar spelar en central roll för uppbyggnad och nedbrytning av organiskt material i boreal skogsmark och innehåller både ett stort antal nedbrytarsvampar och symbiontiska mykorrhizasvampar. Eftersom skogsmark lagrar mer kol än de sammanlagda förråden i växterna och atmosfären kan en förändrad artsammansättning och funktion av marksvampsamhället få stora konsekvenser. Många mykorrhizasvampar är dessutom rödlistade och därmed skyddsvärda. Kunskapen om marksvamparnas funktioner och hur funktionerna är relaterade till skogens generella naturvärde är dock bristfällig. Därför undersökte jag hur olika funktionella grupper av svampar bidrar till markrespiration och nedbrytning av organiskt material. Jag använde mig av ett faktoriellt försök där ljungväxter togs bort och trädrötter exkluderades. Jag undersökte även om dagens metoder för bedömning av naturvärden kan användas för att identifiera skogar med hög mångfald av marksvampar. Jag jämförde ektomykorrhizasvampars artrikedom i de södra och norra boreala skogsregionerna genom markprovtagning och massekvensering. Mina resultat visar att interaktioner mellan nedbrytarsvampar och mykorrhizasvampar är av liten betydelse för de senare faserna av förnanedbrytning. Däremot är interaktioner mellan ljungassocierade och ekto(träd)mykorrhiza viktiga för senare stadier av förnanedbrytningen, vilket i sin tur påverkar mängden organiskt material (och kol) som blir kvar i marken. Gruppen ljungassocierad mykorrhiza bidrar till markrespirationen (11 ± 9 %) och kan även påverkas av klimatförändringar. Artrikedomen av ektomykorrhizasvampar var signifikant högre i skogar från den södra boreala regionen än i den norra regionen. Den fanns ingen eller mycket svag koppling mellan bedömda naturvärden och mångfald av ektomykorrhizasvampar vilket visar att dagens sätt att bedöma naturvärden inte kan användas för att bevara mångfald av mykorrhizasvampar. Även om kunskapen kring hur olika funktionella grupper av mykorrhizasvampar påverkar kolomsättningen i boreala skogar är bristfällig och att de i dagsläget inte inkluderas i skogliga naturvårdsstrategier, visar mina resultat att förändrad artsammansättning kan ha betydelse för boreala skogars kolinlagring. Detta understryker betydelsen av en bättre förståelse av marksvamparnas många olika bevarandebiologiska värden.
| Originalspråk | Engelska |
|---|---|
| Kvalifikation | Doktor i filosofi |
| Förlag | |
| Tryckta ISBN | 978-91-8046-022-4 |
| Elektroniska ISBN | 978-91-8046-023-1 |
| DOI | |
| Status | Publicerad - 2022 |
FN:s SDG:er
Detta resultat bidrar till följande hållbara utvecklingsmål:
-
SDG 3 – God hälsa och välbefinnande
-
SDG 13 – Bekämpa klimatförändringarna
-
SDG 15 – Ekosystem och biologisk mångfald
Nyckelord
- ITS
- Mycorrhizal fungi
- biodiversity
- biologisk mångfald
- boreal forest
- conservation values
- decomposition
- functional guild
- high throughput sequencing
- kolbindning
- ljungväxter
- mykorrhizasvampar
- naturvårdsbedömning
- respiration
- sandtallskog
- skogsbiologernas
- skyddsvärd skog
- soil
- tajga
SLU-serie
- Acta Universitatis Agriculturae Sueciae
Citera det här
- APA
- Author
- BIBTEX
- Harvard
- Standard
- RIS
- Vancouver