Miljöpåverkan från mjölk och havredryck: en scenarioanalys som inkluderar alternativ markanvändning samt olika infallsvinklar på behovet av nötkött och protein

Mjölk är en basvara i den svenska kosten och produktion av mjölk står för en betydande del av den svenska jordbruksproduktionen. Tidigare studier har visat att per kg är mjölk mer klimatbelastande än andra drycker. Men mjölkproduktionen kan också bidra positivt till vissa miljömål framförallt om djuren betar och på så sätt bevarar artrika hagmarker. Dryck gjord på havre, havredryck, är ett alternativ till mjölk som kan ersätta flera av mjölkens funktioner och som har visat sig ha lägre miljöpåverkan än mjölk beräknat per kg. Tidigare studier har dock varit begränsade till att beräkna påverkan från ett kg dryck isolerat från odlingssystemet och dess vidare påverkan på miljömål såsom Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Alternativ markanvändning, d.v.s. att produktion av havredryck tar mindre mark i anspråk än mjölkproduktion, har heller inte tidigare beaktats. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om miljöpåverkan från odlingssystem som producerar havredryck i relation till miljöpåverkan från mjölkproducerande system. En livscykelbaserad explorativ scenarioanalys genomfördes där produktion av mjölk och nötkött på en fiktiv gård i Sverige ersattes av produktion av havredryck samt olika produkter som kan tänkas ersätta nötköttet från mjölkproduktionen. Klimatpåverkan, potentiell övergödning och försurning samt ekotoxicitet beräknas för de olika scenarierna. Dessa indikatorer kopplar till miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö. När det gäller miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv saknas bra vedertagna livscykelbaserade indikatorer. Mycket viktigt för båda dessa miljömål är dock hävd av naturbetesmarker och bevarande av jordbruksmark. Därför hålls mängden hävdad betesmark och den totala jordbruksmarken konstant i samtliga scenarion. Således kan man säga att påverkan på miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv är i grova drag samma i samtliga scenarion. Scenarioanalysen utgår ifrån en fiktiv gård på 336 hektar (49 hektar naturbetesmark och 287 hektar åkermark) med 100 mjölkkor som utgör referensscenariot. Åtta alternativa scenarier analyseras där produktion av mjölk ersätts av produktion av havredryck. I samtliga scenarier hålls betesdjur för hävd av naturbetesmarkerna och det produceras alltså i samtliga scenarier en del nötkött. I scenario 1 ersätts resterande del nötkött i jämförelse med referensscenariot med nötkött från dikoproduktion, i scenario 2 med kyckling och i scenario 3 med en kombination av spannmål och baljväxter. I scenario 4 produceras också mjölk, men till skillnad från referensscenariot används mjölkproduktionens ungdjur i större utsträckning för att beta naturbetesmarkerna. Det innebär att det inte behövs lika många djur på gården för att hävda betesmarkerna. Mängden producerad mjölk blir mindre än i referensscenariot varför även en del havredryck och vegetabiliskt protein produceras i detta scenario. Scenario HP1, HP2, HP3 och HP4, motsvarar scenario 1-4 med den enda skillnaden att ytterligare vegetabiliskt protein i form av spannmål och baljväxter produceras på gården så att det produceras lika mycket protein totalt sett som i referensscenariot. I samtliga scenarier produceras också 14 ton rapsolja (vilket är den mängd som blir över i referensfallet efter att mjölkkorna ätit rapskakan) och proteinfoder motsvarande 142 ton baljväxter (motsvarar den mängd råprotein som produceras i form av havreslurry och rapskaka i scenarier med havredryck). Gården är självförsörjande på energi (förutom el i de mjölkproducerande systemen) och kvävegödsel i samtliga scenarier genom biogasproduktion på gården som sedan används för att producera fordonsgas, mineralkväve samt el och värme. I de alternativa scenarierna blir det varierande mängd mark ”över” efter att havredryck, kött/vegetabiliskt protein och rapsolja har producerats i mängder som motsvarar mängderna i referensscenariot. Marken som blir över kan användas på många olika sätt t.ex. till att producera mer livsmedel, producera bioenergi, mer extensiv produktion, anläggning av våtmarker eller annan avsättning av mark för naturvård etc. I denna studie redovisas ett fall där den mark som blir över används för odling av vall som sedan rötas till biogas. Biogas som blir över efter gårdens energianvändning levereras från gården och kan, om den ersätter diesel i övriga samhället, ge en miljönytta genom att förbränning av fossila bränslen undviks. Klimatpåverkan blir betydligt lägre för samtliga av de alternativa scenarierna där det produceras havredryck istället för mjölk p.g.a. framför allt minskade metanutsläpp från nötkreaturen. Om substitutionseffekten av att biogas ersätter diesel beaktas, visar de alternativa scenarierna på stor klimatnytta. Observera att substitutionseffekten endast gäller så länge det finns fossila bränslen att ersätta i samhället. Övergödningspotentialen blir något högre i de alternativa scenarierna och försurningspotentialen väsentligt högre för scenario 1-4 pga ammoniakutsläpp från hantering av rötrest. Ekotoxiciteten är betydligt lägre för scenario 1-4 där det blir mycket mark över och där således mycket vall odlas. För scenarierna HP1-HP4 ökar dock ekotoxiciteten p.g.a. mindre andel vall och mer odling av ettåriga grödor. Att beräkna miljöpåverkan från jordbrukssystem är komplext och behäftat med stora osäkerheter. Resultaten visar på ungefärliga potentialer. Dock visar omfattande känslighetsanalyser i denna studie att skillnaden mellan produktion av mjölk och havredryck består även om avgörande metod- och dataval förändras. Därför är slutsatsen från denna studie att resultatet att mjölkproduktion generellt är mer miljöbelastande än havredrycken är robust, men den absoluta skillnaden mellan de två är osäker. Viktigt att notera är att denna slutsats gäller även då hänsyn tagits till mer svårkvantifierbara miljömål såsom biologiska mångfald och ett rikt odlingslandskap.