Långsiktiga förändringar av jordbruksmarkens fysikaliska egenskaper: en studie av 10 svenska åkermarksprofiler

Denna undersökning genomfördes med syftet att se om jordbruksmarkens fysikaliska egenskaper förändrats under de sista 40 åren. Det finns indikationer på att de ensidiga växtföljder, tunga maskiner och oorganiska gödselmedel det moderna jordbruket för med sig försämrar markens produktionsförmåga. I undersökningen valdes tio åkerjordar ut, som undersökts med avseende på ett flertal fysikaliska parametrar för ca 40 år sedan. Metoden som användes var att upprepa mätningar av framförallt skrymdensitet och genomsläpplighet och jämföra nya och gamla värden. Provplatserna som valdes ut var alla belägna på lerjordar på större brukningsenheter. Fem av platserna ligger i Uppland och fem i Skåne. Provtagningen skedde genom att en meter djupa gropar grävdes. Jordprover togs i intervall var tionde centimeter. Cylinderprover togs från fem nivåer, sex cylindrar per nivå, från markytan till 80 centimeters djup. Under provtagningen gjordes observationer på provplatsen. På laboratoriet torkades och maldes jordproverna före bestämning av kompaktdensitet, vissningsgräns, lerhalt, kornstorleksfördelning och glödförlust. Cylinderproverna mättades med vatten och undersökes genom avsugning till 1 m vp., och mätning av mättad genomsläpplighet. Därefter torkades proverna för att bestämma skrymdensitet och porositet. Genomsläppligheten i alven var signifikant lägre i prover tagna 1997 jämfört med de äldre provtagningarna. Skillnader i skrymdensitet mellan provtagningstillfällena var små och ej statistiskt signifikanta. Det är svårt att ange en säker orsak till att det uppmättes en lägre genomsläpplighet 1997 jämfört med ca 40 år tidigare. Möjliga förklaringar är jordpackning genom körning med tunga maskiner, eller minskad upptorkning p.g.a. förändrade växtföljder, framförallt genom minskad vallodling. Resultaten har dock en viss osäkerhet, då det metodmässigt är svårt att utföra mätningarna på samma sätt som gjorts långt tidigare. Ytterligare undersökningar behövs då en sänkt genomsläpplighet är en allvarlig indikation på att markens produktionsförmåga försämras