Investigative collaboration to find cause and effect of mysterious mass die-off of the invasive alien species Fringed Water Lily (Nymphoides peltata)

Under 2023 observerades i delar av Sverige ett utbrett bladfall eller död hos Nymphoides peltata (sjögull), en invasiv art som är skadlig för ekosystem i sötvatten. Initiala undersökningar tydde på att infektion av svamp eller svampliknande organismer var en möjlig anledning, menvid den tidpunkten kunde länken inte fastställas på grund av brist på övergripande kunskap om de olika patogener som angriper N. peltata i Sverige, liksom information om växternas tillstånd eller förändringar i deras tillstånd före den förmodade växtdöden. Föreliggande projekt utformades för att fylla dessa kunskapsluckor genom: i) insamling av observationer från 2023 för att upprätta en tidslinje för händelserna; ii) samordning av observationer och prover för 2024; iii) genomgång av kunskap om patogener som angriper N. peltata; iv) kartläggning av svampar i Sverige som länkats till N. peltata. Arbetet genomfördes med en kombination av engagemang från allmänheten, samarbete med myndigheter och intressegrupper samt vetenskaplig forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Vi har sett att liknande växtdöd eller bladfall tidigare rapporterats från Asien men inte observerats i Västeuropa. Rapportering från allmänheten och myndigheter tyder på att patogen som angriper N. peltata är vitt utbredda i Sverige, och att majoriteten rapporter innehåller observationer av skador på angripna växter. Det är emellertid fortsatt oklart huruvida växterna dör, reagerar på en infektion med att tappa bladen, och/eller försvagas av en infektion. Genom att identifiera svampar och svampliknande organismer (t.ex. protister) från infekterade växtprover kunde femton potentiella patogener identifieras. Att notera är att Septoria villarsiae, en patogen som länkats till allvarlig förstörelse av N. peltata i andra länder (t.ex. Sydkorea), för första gången dokumenterades i Sverige. Ett orsakssammanhang mellan infektion, bladfall, försämrad kondition hos växten eller växtdöd har ännu inte rapporterats i den vetenskapliga litteraturen och kräver ytterligare undersökningar innan man kan förstå infektionens inverkan. Det är ännu okänt om den variant av S. villarsiae som återfinns i Sverige är särskilt virulent, eller om alla N. peltata-kloner i regionen är mottagliga för den. Emellertid tyder exempelvis observationer under 2024 i Mälaren på att vissa N. peltata-kloner kan vara mindre påverkade. Detta väcker oro beträffande potentialen för vidare spridning av en resistent växtgenotyp. Dessutom finns det fortfarande signifikanta oklarheter i vår kunskap om Septoria-svampar, inklusive huruvida de kan infektera arter som är av betydelse i svenska sötvattens- eller terrestra ekosystem. Dessa frågor, bland andra, behöver utredas för att införlivas i system för effektiv kontroll av denna invasiva växt innan någon svamp kan övervägas som en potentiell biologiskt kontrollagent för N. peltata i Sverige. I alla händelser kan närvaron av naturligt förekommande patogener som kan försämra växtens tillstånd synergistiskt tjäna till att gynna utrotningsinsatserna.