Återgå till huvudnavigering Återgå till sök Gå direkt till huvudinnehållet

Inventering av älg med drönare: Utveckling av metodik för uppskattning av täthet, könskvot och reproduktion

Publikation: Bok/rapport/proceedingsRapportForskning

154 Nedladdningar

Sammanfattning

Drönare utrustade med termiska kameror har under senare år utvecklats till ett potentiellt verktyg för övervakning av klövvilt. Syftet med denna studie var att utvärdera drönarbaserad inventering av älg och ta fram rekommendationer för en kvalitetssäkrad metodik som kan användas inom svensk viltförvaltning. Studien genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket och omfattade inventeringar i tre studieområden i norra och mellersta Sverige.
Resultaten visade att både manuella och automatiserade inventeringar med drönare kan användas för att uppskatta älgtäthet. Under de kalla och molniga vinterförhållandena som rådde vid inventeringarna skattades upptäckningsgraden till nära 100 %. Inventeringar av GPS-märkta älgar och parallella flygningar genomförda av olika piloter visade att i princip samtliga älgar som fanns inom inventeringsområdena kunde återfinnas.
Simuleringar baserade på totalinventeringar visade att stickprovsbaserade inventeringar med provytor kan ge användbara täthetsskattningar, men att den nödvändiga täckningsgraden varierar beroende på hur älgarna är fördelade i landskapet. I områden med måttlig aggregation bedöms cirka 20–30 % av arealen ofta vara tillräckligt, medan upp till 50 % kan behöva inventeras i områden där älgarna uppträder mer koncentrerat. För skattning av könskvot och antal kalvar per hondjur krävs generellt större stickprov.
Studien visar också att det är möjligt att bestämma kön och ålder hos observerade älgar med hjälp av zoombilder, men att detta kräver mer tid, högkvalitativ bildinsamling och erfaren bedömning.
Viktiga begränsningar utgörs av väderberoende, drönarnas räckvidd och nuvarande regelverk för flygning inom synhåll (VLOS). För att möjliggöra effektiv inventering av större områden rekommenderas fortsatt utveckling av metoder för flygning bortom visuell siktlinje (BVLOS), liksom standardisering av metodik, utbildning och kvalitetssäkring. Sammantaget visar resultaten att drönare har stor potential som verktyg för framtida älgövervakning och viltförvaltning.
OriginalspråkSvenska
UtgivningsortUmeå
FörlagInstitutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Antal sidor43
DOI
StatusPublicerad - 24 aug. 2026

Publikationsserier

SerieRapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
Numrering2026.2

FN:s SDG:er

Detta resultat bidrar till följande hållbara utvecklingsmål:

  1. SDG 15 – Ekosystem och biologisk mångfald
    SDG 15 – Ekosystem och biologisk mångfald

Nyckelord

  • Drönare
  • Flyginventering
  • Viltövervakning
  • Älginventering

SLU-serie

  • Rapport (Institutionen för vilt, fisk och miljö)

Citera det här