Interactions between leaf lesions and the phyllosphere microbiota in leafy vegetables

Bladgrönsaker (babyblad) anses vara en viktig källa och vektor för överföring av livsmedelsburna patogener till människor. Kontaminering av bladen kan ske i alla led från jord till bord. Även om de är ”sällsynta” har dessa föroreningar en betydande inverkan på folkhälsan. Den shigatoxinbildande bakterien, Escherichia coli O157: H7, kan etablera sig på bladets yta (epifyt) eller i bladets inre (endofyt). Naturliga öppningar och bladskador fungerar som inkörsportar, och bakterier som tagit sig in blir skyddade från sköljvatten och desinfektionsmedel. I denna avhandling beskrivs en ny metod för granskning av bladskador på bladgrönsaker som kan användas för att koppla bladskador till samspelet mellan E. coli O157: H7gfp+ och det befintliga mikrolivet i bladmiljön samt för att utvärdera användningen av kalciumförstärkning av bladgrönsaker för att minska förekomsten av bladskador. Detta nya tillvägagångssätt kombinerar infärgning av hela blad med färgämnet trypanblått med digital bildanalys för detektion och automatiserad kvantifiering av skador, vilket möjliggör bedömning av mikroskopiska små skadors storlek, form och position. Antalet småskador och deras relativa area visade sig vara grödspecifika och ökade kontinuerligt i produktionskedjan, medan diversiteten hos det bladassocierade mikrobiella samhället minskade när småbladen inkorporerades i kylkedjan. Storleken på enskilda småskador och skadat bladområde påverkade hur långt in i vävnaden E. coli nådde, deras spridning till intilliggande områden samt det totala antalet odlingsbara E. coli O157: H7gfp+ direkt efter ympning. Emellertid utjämnades skillnaderna i mängd odlingsbara E. coli O157: H7gfp+ från krossade/mosade blad 2 dagar efter inympning. Att spraya bladen med kalciumsalt minskade antalet skador och storleken på skadade områden på spenatblad, vilket sänkte logg CFU av E. coli cm-2 hos blad som skördats 0 och 1 dag efter inympning. Sammantaget gör resultaten i denna avhandling att antagandet bör ifrågasättas att visuellt oskadade blad är fria från småskador och säkra att ätas. Den beskrivna metoden kan hjälpa till att utveckla metoder för att förhindra överföring av livsmedelsburna patogener via babyblad.