Improving boreal forest regeneration in a variable climate

I Sverige föryngras skog efter avverkning oftast med plantor av inhemsk tall eller gran. Intresset ökar dock för plantering med lövträd, som vårtbjörk, samt för hyggesfritt skogsbruk där föryngring sker i konkurrens med större träd. Markberedning förbättrar generellt föryngringsresultaten, som trots detta kan variera kraftigt då standardiserade metoder inte alltid tar full hänsyn till den lokala ståndorten och rådande väderförhållanden. I denna avhandling har jag studerat etablering och tillväxt av tallplantor (Studie IIV), granplantor (Studie II & III) och björkplantor (Studie II) samt utvärderat effekterna av planteringspunkt (Studie I & III), lokala förhållanden (Studie I), plantstorlek (Studie III), tillförsel av argininfosfat (Studie I-III) och konkurrens med vuxna träd (Studie IV). Överlevnad av tallplantor var över lag högre och varierade mindre när de planterades i mineraljord än på omvända torvor, speciellt vid torra väderförhållanden (Studie I). Tallplantor planterade i mineraljord växte likvärdigt med de planterade i omvända torvor på de flesta lokaler i Studie I, medan tall- och granplantor i Studie III växte sämre i mineraljorden än på omvända torvor av hög kvalitet. Skador och dödlighet orsakad av snytbagge var högre i planteringspunkter med organiskt material i närheten av plantan (Studie III). Tillförsel av argininfosfat ökade överlevnaden på några, men inte alla studerade lokaler (Studie I & II), effekten på tillväxt varierade mellan lokaler och trädslag (Studie I & II) och, för tall, även med plantstorlek (Studie III). Tallplantor i konkurrens med vuxna träd växte bättre om deras rötter isolerades från de vuxna trädens och i hyggeskanter även av kvävetillförsel (Studie IV).Resultaten framhåller att man kan förbättra resultaten vid skogsföryngring genom att bättre anpassa föryngringsmetoder till lokala förhållanden. Med ett mer variabelt väder under planteringssäsongen, fler och längre torra perioder och ökat tryck av skadegörare kan det alltså vara lämpligt att i högre utsträckning anpassa nuvarande standardiserade föryngringsåtgärder till lokala förhållanden.