Improved harvesting technology for thinning of small diameter stands: impact on forest management and national supply of forest biomass

Biomassa från skogen används som råvara för såväl skogsprodukter (papper, massa, sågade trävaror) som bioenergi. Den svenska avverkningen av rundvirke ligger nära den högsta hållbara nivån. Detta innebär att ökat utnyttjande av biomassa från den svenska skogen till del måste baseras på andra delar av de träd som redan avverkas, och/eller småträd som inte tillvaratas idag, med hjälp av befintlig eller ny drivningsteknik. Denna avhandling undersöker gallring av klen skog med tillvaratagande av stamved, toppar, grenar samt barr och blad – biomassagallring – under svenska förhållanden. Stora utvecklingssteg togs inom biomassagallring i de nordiska länderna under åren 2005-2010. Gallring i ett geometriskt mönster (krankorridorer) som ett alternativ till selektiv gallring, med ett konventionellt skördaraggregat eller en specialbyggd arealbaserad fällningsutrustning, definierades och utvärderades konceptuellt. Utvärderingen visade på potentiella produktivitetsökningar i biomassagallring, men var för begränsad för att tjäna som underlag för mer generella slutsatser. Det övergripande syftet med denna avhandling är att analysera effekterna av nya tekniker och metoder för biomassagallring, med avseende på drivningskostnad, skogsskötsel och nationell biomassaförsörjning från den svenska skogen. Flera av de analyserade scenarierna i denna avhandling innehåller icke-existerande fenomen (t.ex. den arealbaserade fällningsutrustningen), vilket utgör en extra utmaning i utvärderingen av biomassagallring. Skördarproduktivitet i biomassagallring med bl.a. geometrisk skörd och arealbaserad fällningsutrustning utvärderades med en simuleringsmodell. Skotarproduktivitet i biomassagallring kunde skattas med högre noggrannhet ur ett begränsat datamaterial tack vare deduktiv modellering. Funktioner för skattning av produktivitet i biomassagallring implementerades sedan i beslutsstödssystemet Heureka, för vidare användning i SweFor, en sektorsmodell över det svenska skogsbruket och den svenska skogsindustrin. SweFor kontrollerades med avseende på markägarbeteende vid föryngringsavverkning samt modellering av sågtimmerförsörjning. Därefter beräknades de skogliga och energiförsörjningsmässiga konsekvenserna av biomassagallring med nya tekniker och metoder. Med dagens marknadsförutsättningar blev biomassagallring optimal skötselregim på 15% av den brukade skogsmarksarealen och stod för 15% av skoglig biomassaförsörjning till värmeverken. Med obegränsad efterfrågan på skoglig biomassa, givet dagens prisnivåer, ökade den nyttjande volymen från biomassagallring med 300%. Denna ökning kan ses som en potential för ökad användning av skoglig biomassa till nya industrier eller produkter. Sammanfattningsvis visar denna avhandling exempel på metoder för att analysera skogliga frågeställningar som inkluderar icke-existerande fenomen, och indikerar att biomassagallring kan få ett stort genomslag i svenskt skogsbruk.