Impacts of forestry operations on soil physical properties, water and temperature dynamics

Fysikaliska markstörningar är en del av ett produktivt skogsbruk och görs både avsiktligt, t. ex. markberedning, och oavsiktligt i form av t. ex. markpackning och körskador vid terrängtransport och annan körning i samband med skogsbruksåtgärder. Alla störningar förändrar marken, och därmed kan även dess vatten- och temperaturdynamik ändras, med konsekvenser både för skogsproduktion och miljö. Syftet med denna avhandling var att sammanfatta hur skogsbruksåtgärder (här terrängtransport och markberedning) påverkar marken, dess vatten- och temperaturdynamik samt vilka konsekvenser det kan få för t. ex. plantetablering, fältvegetation och de omgivande ekosystemen. Avhandlingen bygger på fyra studier, tre om körskador på två hyggen i Västerbotten och två om markberedning (harvning) på ett hygge i Värmland. Metoderna som användes var markfysikaliska analyser, röntgenskanning, bild- och laboratorieanalyser, fältmätningar av marktemperatur och vattenhalt, vegetationsinventering, utvärdering av abiotiska växtförhållanden och slutligen hydrologisk modellering. De mest anmärkningsvärda resultaten var att körningen orsakade markpack-ning även på grova jordar i inströmningsområden, vilket särskilt påverkade den hydrauliska konduktiviteten som reducerades med 70 %. Markpackning kan leda till längre perioder med hög vattenhalt, ökad risk för ytavrinning och otillräcklig luftning av växtrötterna. Fem år efter körning var vattenhalten högre i körspåren, vilket bekräftades av artsammansättningen där. Modellsimuleringar med Hydrus-1D visade hur förändringarna i markens hydrologiska egenskaper påverkade vattenhaltsdynamiken. Otillräcklig luftning var vanligare i hjulspår och kunde förklara varför det fortfarande fanns fläckar av bar mark i de nedre delarna av sluttningarna. Användandet av stockmattor och grot (grenar och toppar) förhindrade djupa körspår, trots att det krävdes ytterligare körningar för att lägga ut (och ta bort) dem. Groten pressades dock in i marken, vilket kan ha resulterat i mark-packning och även en förhöjd risk för ämnesutlakning under groten. Samman-fattningsvis bör man vara noga när man planerar skogsbruksåtgärder också på grova steniga marker, eftersom det översta markskiktet, där majoriteten av alla rötter finns, ändå kan vara känsligt för markpackning. Efter markberedning var marktemperaturen under växtsäsongen högre i fårorna än i mark som inte var markberedd och temperatureffekten varade i minst sex år men minskade över tiden. Ingen mikromiljö hade tillräckligt hög vattenhalt för att hindra markluftningen efter markberedning. Sammanfattningsvis var mikroklimatet i fårorna lämpligt för plantering på det relativt torra hygget i Värmland.