How clean is clean enough? infection prevention and control in animal healthcare

Mikroorganismer i miljön och på utrustning i djursjukvården kan utgöra en risk för vårdrelaterade infektioner (VRI). Kunskap om bakteriebördan och faktorer som påverkar bakteriebördan är nödvändiga för att ta fram vårdhygienrutiner för att minska risker för VRI. Rengöring och desinfektion av ytor och utrustning är en viktig vårdhygienåtgärd för att minska risken för miljöspridning av patogener och incidens av VRI. Det övergripande syftet med avhandlingen är att förbättra vårdhygienen i djursjukvården genom att studera bakteriebördan, före och efter rengöring och desinfektion, i miljön och på utrustning, genom passiv luft- och ytprovtagning. Bakteriebördan var generellt låg i luft och på tagytor, så väl som patientnära ytor i operationssalen och ultraljudsrummet. På patientnära ytor i hundburar var bakteriebördan generellt låg efter rengöring och desinfektion, förutom efter golvet rengjorts med en fuktad mikrofibermopp. Bakteriebördan var hög på patientnära ytor och på dentala handstycken efter hästtandvård. Efter dekontaminering var bakteriebördan på patientnära ytor mestadels låg, men på de dentala handstyckena var bakteriebördan fortfarande hög. Gener som bär på resistensegenskaper mot klorhexidin och kvartära ammoniumföreningar hittades hos stafylokocker i miljöprover från operationssalen och ultraljudsrummet. Sammanfattningsvis var bakteriebördan generellt låg, förutom efter mikrofiberrengöring av golvet i hundburar och efter dekontaminering av dentala handstycken. Det indikerar ett behov av evidensbaserade rengörings- och desinfektionsrutiner för ytor och utrustning i djursjukvården, för att minska risken för VRI.