Greenhouse gas fluxes from drained peatland: Measurement techniques and management impacts

Jordbrukets användning av utdikade torvmarker har betydande konsekvenser för nationella inventeringar av utsläpp av växthusgaser. Utdikade torvmarker släpper ut stora mängder koldioxid (CO2), blir till små metansänkor (CH4), och kan släppa ut stora mängder lustgas (N2O) vid användning av kvävegödsling. Studier om hur avsättningar av odlingsmark påverkar växthusgasutsläppen från torvmarker är sällsynta, och mättekniker för kontinuerliga, långsiktiga observationer är kostsamma. Dessutom är förmågan till detektion av små flöden kritisk. I denna avhandling undersöktes effekten av jordbruksmetoder på växthusgasflöden från två intilliggande torvmarker, en odlingsmark (CL) och en gräsmark som tagits ur bruk (SA). Dessutom utformades och testades ett kostnadseffektivt eddy ackumuleringssystem med lättade krav (Relaxed Eddy Accumulation; REA) för att mäta kontinuerliga flöden av CO2, N2O, CH4 och vattenånga (H2O). En praktisk metod för att optimera varaktigheten och antalet koncentrationer för flödesmätning i en kammare utvecklades även, och jämfördes med experimentella data. SA-marken visade högre årliga CO2-utsläpp än CL-platsen (0,41 respektive 0,16 kg CO2 m-2 år1 ). Utsläppen av N2O och CH4 påverkade klimateffekten på båda platserna till en mindre grad. REA-systemet mätte på ett tillförlitligt sätt växthusgasflöden över hela växtsäsonger, vilket en jämförelse av CO2- och H2O-flöden med ett eddy kovarianssystem visade. Metoden för kammaroptimering gav resultat som överensstämmer med experimentella data och kan vara ett värdefullt verktyg för planeringsfasen av mätningar. Sammanfattningsvis fann denna avhandling inga bevis på att avsättning av jordbruksmark på torv leder till en minskning av växthusgasutsläpp, och betonar vikten av prisvärd och tillförlitlig mätutrustning..