Grazing at high latitudes: impact of grazing on dairy cows’ performances and enteric methane emissions in Norway and Sweden

Intensifieringen av mjölkproduktionen har lett till att bete används allt mindre som primärt fodermedel i både Norge och Sverige. I tillägg läggs allt större fokus på att husdjursproduktionen, med fokus på idisslarna, ska minska sitt klimatavtryck. Enterisk metan från idisslare är en viktig källa till utsläpp av växthusgaser och flera studier pågår för att hitta strategier för att minska dessa. Syftet med denna avhandling var att utvärdera betessystem med olika nivåer av betesintag i foderstaten för främst mjölkkor. Avhandlingen är genomförd som en sammanläggning av fyra artiklar, med fokus på foderintag, mjölkproduktion, beteende samt kornas metanutsläpp som respons på konsumtion av bete respektive gräsensilage inomhus. För att mäta metanutsläppen användes två GreenFeedenheter, både inomhus och utomhus, för att undersöka enteriska metanutsläpp i betessystem med korna på bete under delar av dygnet. Studierna i denna avhandling visar att produktionen av energikorrigerad mjölk kan bibehållas på samma nivå med ett högt gräsintag i mjölkkornas diet under sommaren jämfört med inomhusutfodring av ensilage. Implementering av mindre förändringar i betesskötseln, som att anpassa tiden på dagen då korna erbjuds nytt bete efter djurens beteendepreferenser, gav lovande resultat för att vidmakthålla bete som det huvudsakliga fodermedlet. De metanutsläpp som uppmättes från kor som betade var betydligt lägre (20-28%) jämfört med kor som utfodrades med ensilage inomhus. Detta understryker möjligheten att använda bete som en strategi för att minska enteriska metanutsläpp.