Effects of a single prolonged milking interval in cows: study of indicators and mediators of inflammation, milk composition and yield

6 Populärvetenskaplig sammanfattning 6.1 Bakgrund Celltal i mjölken brukar förkortas SCC. Det kommer av engelskans "somatic cell count" som betyder kroppsceller (till skillnad från t ex bakterieceller). De utgörs i komjölk nästan enbart av vita blodkroppar. Den mer specifika inflammationscell som står för den största delen av SCC-ökningen är neutrofilen. Ett högt SCC i mjölken anses generellt vara förknippat med lägre kvalitet och nedsatt produktion. Ökat SCC i tankmjölk kan alltså innebära både reducerad volym levererad mjölk och anmärkningar eller missad premiumbetalning för producenten. Det har observerats att efter ett tekniskt stopp i automatiska mjölkningssystem ökar tillfälligt SCC i tankmjölken. Efter stoppet får många kor stå länge i kö innan de blir mjölkade och mjölkningsuppehållet för en enskild ko kan bli upp till ett dygn. Det är troligt att detta är orsaken till den observerade SCC-toppen. Det är känt sedan tidigare att olika långa mjölkningsintervall (MI), applicerade under längre tid, påverkar kornas SCC även om det inte är så uttalat som vid en infektiös mastit. Hur ett enda förlängt MI (FMI) påverkar SCC på konivå samt mjölkmängd och mjölksammansättning, har dock inte tidigare undersökts. Ökad rekryteringen av celler/vita blodkroppar till juvret och mjölken utgör en väsentlig del av inflammationsreaktionen, som är en försvarsmekanism. Celltalen är således en indikator på inflammation i juvret men vid ett FMI finns inte något uppenbart inflammatoriskt stimuli, som t ex en infektion utgör. Så vad kan vara orsaken? Den ökade cellvandringen till mjölken skulle kunna bero på mikroskopiska vävnadsskador, på grund av att juvret spänns ut av den ackumulerade mjölkvolymen under FMI. Det kan resultera i läckage från vävnadsvätskan som omger cellerna, av faktorer (cytokiner) som verkar cellattraherande. Men orsaken kan också tänkas vara t ex en förändring i koncentrationen av vanliga mjölkkomponenter. Flera sådana, såsom vassleproteinet alfalaktalbumin (ALA) och laktationshormonet prolaktin (PRL), har i olika sammanhang visats kunna ha en cytokinliknande effekt. Resultaten från tidigare undersökningar är dock delvis motsägelsefulla då det gäller de här ämnenas mera specifika effekt på cellvandringen. Vissa studier har visat att ALA respektive PRL kan hämma cellvandringen medan andra tvärtom har indikerat att den stimuleras av båda ämnena. Det kan tala för att de kan verka olika beroende på omständigheterna. Att skaffa mer kunskap om den här typen av steril fysiologisk inflammation i juvret som inte har någon sjuklig historia är väsentligt, dels för att bättre kunna tolka SCC på både besättnings- och konivå, dels för att öka insikten i hur juvrets immunförsvar fungerar generellt. 6.2 Syftet med studierna - Att undersöka SCC-reaktionen på konivå efter ett FMI på 24 tim och huruvida mjölksammansättning och mjölkmängd förändras. För att se om reaktionen liknar den man ser vid infektiös mastit undersöktes även andelen neutrofiler. - Att undersöka den immunologiska bakgrunden till SCC-topparna efter ett FMI, genom att analysera förekomst i mjölken av vedertagna cytokiner samt även ALA och PRL. Några andra inflammationsindikatorer än SCC undersöktes också för att få en mera fullständig bild av reaktionen. - Det långsiktiga målet var även att, baserat på resultaten från de aktuella studierna, analysera om det skulle kunna vara möjligt att kupera SCCtoppen genom åtgärder efter ett FMI. 6.3 Studiernas uppläggning Kor med låga celltal som mjölkades 2 ggr dagligen, följdes före och efter ett FMI på 24 tim (genom att kvällsmjölkningen uteslöts vid ett tillfälle). Kornas celltal var 0,75 kg/dag under 10 dagar eller mer. - Mjölksammansättning påverkades men kvaliteten försämrades inte. - Det är sannolikt att reaktionen efter ett FMI är större hos kor med högre SCC-nivåer. - Akutfasproteinet serum amyloid A spelar sannolikt en betydande roll för att sätta igång cellreaktionen efter ett FMI men det kan inte uteslutas att även ALA och PRL kan vara bidragande aktörer. Vilka faktorer som initierar akutfasreaktionen har inte identifierats. - Ett FMI ger väsentligt negativa ekonomiska konsekvenser för producenten, främst genom den långvarigt reducerade mjölkmängden men även genom eventuellt lägre betalning för mjölken på grund av SCC-toppen trots att mjölkkvaliteten inte tycks påverkas av ett FMI. - Det är viktigt att förebygga mjölkstopp och om de inträffar, se till att de blir så kortvariga som möjligt. - Att den största reaktionen inträffar först efter det att mjölkning återupptagits kan indikera att celltalstoppen möjligen skulle kunna kuperas, med anpassad mjölkning en eller några ggr efter ett FMI. Detta bör undersökas vidare.