Effectiveness of prescribed burning as a conservation tool in boreal forests: the role of time, weather and site attributes

I Fennoskandien används naturvårdsbränningar för att skapa brandpräglade miljöer med målsättningen att gynna biodiversitet. Det är dock fortfarande oklart om var och när naturvårdsbränningar ska genomföras för att vara mest gynnsam för biodiversitet. I denna avhandling undersöker jag hur skogsbeståndets och landskapets sammansättning, väder, årstid och tid sedan brand påverkar nyttan av naturvårdsbränder. Jag studerade vedlevande svampar i grandominerande skogar in Finland 16 år efter bränning. Jag inventerade död ved, grundyta, potential för brandljud och föryngring av träd i 32 naturvårsbränder i Sverige. I 23 av dessa 32 bränder inventerande jag vedlevande skalbaggar. Mina resultat visar att effekterna av naturvårdsbränder är väldigt variabla. Att bränna grandominerade skogar skapar död ved, gynnar föryngring av lövträd och rödlistade vedlevande svampar. De positiva effekterna på de rödlistade svamparna fanns inte vid en tidigare inventering, utan uppstod först 16 år efter bränningen. Det visar på att vissa naturvårdseffekter blir synliga långt efter branden, och understryker vikten av långtidsuppföljningar. Bränningar av skog och hyggen gynnade olika typer av vedlevande skalbaggar, vilket tyder på att dessa två brännings typer inte är utbytbara. Artrikedomen av skalbaggar varierade beroende på andelen skyddad skog i landskapet runt de brända områdena. Det omkringliggande landskapets naturvårdskvalité borde därmed beaktats vid planering av naturvårdsbränder. Väder och årstid i samband med branden skilde sig mellan vildbränder och naturvårdsbränder. I jämförelse med vildbränder, genomförs naturvårdsbränningar när det är blötare och tidigare på året. Flera Fire Weather Indices var positivt korrelerade med volymen av död ved och föryngring av lövträd efter branden. För många bränder var dock både mängden skapad död ved liten och föryngringen låg, vilken indikerar att många bränder utförs under suboptimala väderförhållanden. Att bränna senare på året under torrare perioder kan vara ett sätt att förbättra utfallet. För att öka naturvårdsnyttan med bränningar bör de utföras med noggrannare hänsyn till skogsbeståndets karaktär, landskapets sammansättning, väderförhållanden och vilken årstid de genomförs.