Drivers of ungulate behavior in the context of human-wildlife conflicts: The effects of food, fear and temperature on ungulate landscape use and impacts

Klövvilt förser oss människor med flera viktiga ekosystemtjänster, men deras användning av resurser i ett av människor skött landskap kan leda till kostsamma skador. Ökande populationer av klövvilt kan leda till konflikt mellan vilt och människor, men kan också vara positivt för de människor som gynnas av höga tätheter. Därför behövs skötselstrategier som tar i beaktande både de positiva och negativa effekterna av varierande tätheter av klövvilt i landskapet. Med andra ord, förvalta klövvilts beteende, inte bara antal. Jag har undersökt hur tre funktionella landskap; foderlandskapet, rädslans landskap, och det termiska landskapet påverkar klövvilt och deras inverkan. Jag har också undersökt människans roll i att forma dessa landskap, och om det är möjligt att påverka landskapen för att minska klövviltets påverkan. Jag gjorde detta genom att använda en rad olika metoder: inventeringar, experiment, enkäter, och GPS-data. Jag fann att föda, rädsla och temperatur alla påverkar hur klövviltet använder landskapet, och i sin tur, djurens effekter på skog och jordbruk. Jag visar på den centrala roll människan har i att forma dessa funktionella landskap, till exempel genom att påverka födolandskapet som leder till konsekvenser för klövviltets effekter. Slutligen fann jag att man kan påverka hur svåra skador blir på gröda genom att skrämma bort djuren med ljud. Min avhandling understryker vikten av att inkludera beteende i skötseln av klövvilt och att beakta människans roll. Jag drar slutsatsen att det finns en potential i att påverka beteenden, och att det behövs ett mer holistiskt angreppssätt eftersom åtgärder i ett landskap kan ge konsekvenser för klövviltets påverkan på flera olika skalor och över landskapsgränser.