Development and evaluation of forest management scenarios: long-term analysis at the landscape level

Det huvudsakliga syftet med skogsbruket i Sverige har traditionellt varit virkesproduktion med en hög ekonomisk avkastning. Under de senaste decennierna har dock andra målsättningar och krav uppmärksammats allt mer och skogsbruket försöker därför i högre grad balansera ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella värden. Skogen förväntas exempelvis spela en viktig roll i övergången till en biobaserad ekonomi, bidra till begränsningen av klimatförändringar, vara en attraktiv rekreationsmiljö för en ökande urban befolkning, samtidigt som man vill bevara artmångfalden och viktiga livsmiljöer för hotade arter. Om skog ska brukas på ett hållbart sätt med hänsyn till dessa olika värden behövs kunskap om hur skogsskötseln påverkar de olika värdena. Därmed kan skogsskötseln styras så att en önskvärd balans erhålls mellan de olika värdena. Detta är dock komplicerat, eftersom skogen är ett dynamiskt och komplext ekosystem, som behöver betraktas över långa tidshorisonter. Det är bland annat för att hantera dessa utmaningar som skogliga beslutsstödsystem utvecklats. Systemen beskriver skogens utveckling och de ekosystemtjänster som skogen tillhandahåller. Det görs ofta i form av scenarier, det vill säga en framskrivning av skogens tillstånd givet vissa förutsättningar och antaganden. Ofta jämförs ett antal olika scenarier med olika antaganden för att få en uppfattning om vilka konsekvenser dessa ger upphov till, som till exempel olika inriktningar av skogsskötseln. Scenarier på landskapsnivå är särskilt användbara vid bedömningar som omfattar flera ekosystemtjänster eftersom man kan inkludera den lokala mångfalden av beståndstyper, trädslag och åldersfördelningen samt ägarförhållanden. Denna avhandling utvecklar och utvärderar skogliga scenarier på landskapsnivå genom att beakta hur olika skötselscenarier påverkar ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella skogliga värden. Avhandlingen beaktar skogsägarna som en heterogen grupp med olika intressen och preferenser och integrerar olika ageranden i analyserna, vilket sällan gjorts i tidigare studier. Empiriskt utgår avhandlingen från två olika svenska kommuner. Tre av de ingående studierna fokuserar på skogsägare och deras val av skötselstrategi, samt hur ägarstrukturen kan avbildas i skogliga scenarier. En analys av faktorer som påverkar skogsägare i deras val av skötselstrategi visar att skillnader mellan olika kategorier av ägare, till exempel kvinnliga och manliga ägare och ägare som bor nära eller långt ifrån fastigheten, är ganska liten. Däremot har storleken på skogsfastigheten betydligt större inverkan på ägarens val av skötselstrategi. Dessa resultat beaktades i de följande två studierna där olika scenarier utvecklades och jämfördes med hjälp av det skogliga beslutsstödsystemet Heureka. Scenarioanalyserna innehåller två metoder för att ta hänsyn till ägarstrukturen i skogslandskapet. I båda metoderna länkas olika kategorier av skogsägare till olika skötselstrategier. I den ena studien analyserades effekterna av skillnader i skogsägarnas agerande på ekosystemtjänster kopplade till ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella skogliga värden, medan den andra studien utvecklade tre olika framtidsscenarier som påverkades av skogsägarnas agerande gällande skogsskötseln. Studierna visar att skogsägarnas agerande kan ha tydliga konsekvenser för utfallet av ekosystemtjänster - och därmed ekonomiska, ekologiska och socio-kulturella skogliga värden - på landskapsnivå redan efter 20 år. Det tyder på att hänsyn till skillnader i skogsägarnas agerande förtjänar mer uppmärksamhet i framtida scenarieanalyser. I avhandlingen ingår även deltagande av experter för att utvärdera olika alternativa skötselinriktningar. För detta användes Heurekas programvara för flermålsanalys, PlanEval. Resultaten indikerar att flera alternativa scenarier till det scenario som implementerar en fortsättning av dagens skogsbruk, vilket lägger relativt stor vikt vid ekonomiska värden, är bättre lämpade för att balansera skogens olika värden. Slutligen testas en metod för att göra avvägningar mellan virkesproduktion och rekreationsvärden genom att identifiera områden där anpassad skogsskötsel bör prioriteras. Här används ett rekreationsindex sammansatt av dels ett beståndsindex, som beskriver hur lämpligt ett bestånd är för rekreation, dels ett lägesindex vilket beskriver skogens tillgänglighet främst baserat på befolkningstätheten inom gångavstånd. Genom att definiera olika skötselalternativ och variera nivån av hänsyn till rekreation i optimeringsverktyget i Heurekas programvara PlanVis fördelas skötselalternativen på bästa sätt. I den fallstudie som genomfördes kunde rekreationsvärden gynnas genom att fördela olika skötselstrategier strategiskt inom landskapet med måttlig inverkan på virkesproduktionens ekonomi. Sammanfattningsvis visar resultaten från studierna att långsiktiga skogliga scenarier på landskapsnivå är användbara verktyg för skogsförvaltning och beslutsfattare och betonar vikten på att ta hänsyn till ägarstrukturen och dess inverkan på skogsskötseln. Scenarierna kan användas för att utvärdera olika skötselinriktningar, bedöma möjliga utvecklingsvägar och för att göra avvägningar mellan olika ekosystemtjänster.