TY - BOOK
T1 - Certifieringens konsekvenser för möjliga framtida uttag av industri och energived
T2 - en pilotstudie
AU - Ståhl, Göran
PY - 1997
Y1 - 1997
N2 - Den svenska arbetsgruppen för FSC-certifiering har, i juni 1997, lämnat ett remissförslag
rörande vilken standard som ska gälla för svenskt skogsbruk. I enlighet med FSCs principer och kriterier spänner standarden över en rad områden för att garantera ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk.
I flera avseenden ställer den föreslagna standarden högre krav på skogsbrukets miljöhänsyn än vad rådande lagar gör. Bl.a. ska 5% av den produktiva skogsmarken, utöver
kantzoner etc. som normalt lämnas vid avverkning, undantags från skogsbruk. Vidare
ska områden som gränsar till sjöar och vattendrag hållas kontinuerligt beskogade, löv
skog främjas, s.k. evighetsträd lämnas, etc. (Svenska FSC-arbetsgruppen, 1997).
Oavsett om man anser detta vara bra eller dåligt är det intressant att analysera på vilket sätt den föreslagna standarden kan komma att påverka möjliga framtida uttag av industri- och energived. Frågan om energiveden är särskilt intressant mot bakgrund av beslutet att avveckla kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.
I den aktuella studien har tre svenska län valts ut mer eller mindre slumpmässigt. Ett
av länen har valts från norra Sverige, ett från mellersta och ett från södra Sverige. Till
sammans representerar de ca 20% av Sveriges skogsmark. För vart och ett har beräkningar genomförts med Hugin (Lundström m.fl., 1992) för att belysa konsekvenserna av
den föreslagna standarden. Vi har valt att inte redovisa vilka län det rör sig om, dels för
att undvika diskussioner om de valda länens representativitet, dels för att inte föregripa
resultat från planerade framtida konsekvensberäkningar, som förmodligen kommer att
genomföras med bättre precision än de föreliggande beräkningarna.
Den aktuella studien bör därför betraktas som en pilotstudie, ämnad att förmedla de
stora dragen av certifieringens effekter. Resultat redovisas i termer av framtida möjliga
uttagsnivåer vad gäller industri- och energived, samt skogstillståndets utveckling. I be
räkningarna har antagits att alla markägare inom de aktuella länen kommer att bedriva
skogsbruk i enlighet med den föreslagna standarden.
studien fokuserar alltså på vilka följder certifieringen kan få för framtida virkesuttag.
Vi vill gärna poängtera att detta givetvis endast är ena sidan av myntet. En fullständig
studie, som vore avsevärt mer krävande, skulle även granska samhällets nytta till följd
av den utökade miljöhänsynen.
AB - Den svenska arbetsgruppen för FSC-certifiering har, i juni 1997, lämnat ett remissförslag
rörande vilken standard som ska gälla för svenskt skogsbruk. I enlighet med FSCs principer och kriterier spänner standarden över en rad områden för att garantera ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk.
I flera avseenden ställer den föreslagna standarden högre krav på skogsbrukets miljöhänsyn än vad rådande lagar gör. Bl.a. ska 5% av den produktiva skogsmarken, utöver
kantzoner etc. som normalt lämnas vid avverkning, undantags från skogsbruk. Vidare
ska områden som gränsar till sjöar och vattendrag hållas kontinuerligt beskogade, löv
skog främjas, s.k. evighetsträd lämnas, etc. (Svenska FSC-arbetsgruppen, 1997).
Oavsett om man anser detta vara bra eller dåligt är det intressant att analysera på vilket sätt den föreslagna standarden kan komma att påverka möjliga framtida uttag av industri- och energived. Frågan om energiveden är särskilt intressant mot bakgrund av beslutet att avveckla kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.
I den aktuella studien har tre svenska län valts ut mer eller mindre slumpmässigt. Ett
av länen har valts från norra Sverige, ett från mellersta och ett från södra Sverige. Till
sammans representerar de ca 20% av Sveriges skogsmark. För vart och ett har beräkningar genomförts med Hugin (Lundström m.fl., 1992) för att belysa konsekvenserna av
den föreslagna standarden. Vi har valt att inte redovisa vilka län det rör sig om, dels för
att undvika diskussioner om de valda länens representativitet, dels för att inte föregripa
resultat från planerade framtida konsekvensberäkningar, som förmodligen kommer att
genomföras med bättre precision än de föreliggande beräkningarna.
Den aktuella studien bör därför betraktas som en pilotstudie, ämnad att förmedla de
stora dragen av certifieringens effekter. Resultat redovisas i termer av framtida möjliga
uttagsnivåer vad gäller industri- och energived, samt skogstillståndets utveckling. I be
räkningarna har antagits att alla markägare inom de aktuella länen kommer att bedriva
skogsbruk i enlighet med den föreslagna standarden.
studien fokuserar alltså på vilka följder certifieringen kan få för framtida virkesuttag.
Vi vill gärna poängtera att detta givetvis endast är ena sidan av myntet. En fullständig
studie, som vore avsevärt mer krävande, skulle även granska samhällets nytta till följd
av den utökade miljöhänsynen.
KW - Sverige
KW - naturvård
KW - skogens resurser
KW - skogsförvaltning
KW - Sverige
KW - naturvård
KW - skogens resurser
KW - skogsförvaltning
UR - https://res.slu.se/id/publ/125908
M3 - Rapport
T3 - Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
BT - Certifieringens konsekvenser för möjliga framtida uttag av industri och energived
PB - Institutionen för Skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
ER -