Breeding for robust sows: association between leg conformation, fertility and sow stayability

Avelsarbetet har under senaste 50-årsperioden resulterat i stora förbättringar i grisarnas produktionseffektivitet: snabbare tillväxt, bättre foderutnyttjande, lägre fettansättning och större kullar. Vissa negativa effekter av denna avel har observerats för funktionella egenskaper såsom ben och rörelser. Svaga ben och dåliga rörelser är negativt både för suggan och för de växande grisarna. Svenska studier har visat att dåliga ben och rörelser är den näst vanligaste orsaken till att suggorna slaktas. Den vanligaste utslagsorsaken är dålig reproduktion (suggorna kommer inte i brunst eller blir inte dräktiga). Varje år slaktas hälften av suggorna i Sverige, och byts ut mot gyltor. Detta innebär att ofta slaktas suggorna innan de nått sin mest produktiva kapacitet (störst kullar i kullnummer 3 till 6). Dåliga ben innebär högst sannolikt smärta och nedsatt djurvälfärd hos de drabbade djuren, samt försämrad produktionsekonomi för grisproducenten. Avelsurval för bättre ben och högre livstidsproduktion ingår idag i avelsmålet i flertalet avelsorganisationer. I ett avelsprogram är det viktigt att ha information om de genetiska sambanden mellan såväl mätegenskaper som egenskaper som ingår i avelsmålet. Med modern molekylär teknik finns nu möjlighet att identifiera gener som har inverkan på enskilda mått/egenskaper. Nyttjande av denna information i avelsvärderingen ger möjlighet till ökad säkerhet i avelsurvalet, alltså en ökad sannolikhet att det verkligen är de bästa djuren vi väljer för att producera nästa generation djur. Det övergripande målet med denna avhandling var att undersöka möjligheterna att genom avelsurval för bättre ben och rörelser öka suggornas livstidsproduktion. Avhandlingens specifika mål var att skatta genetiska korrelationer mellan benbedömningar, fruktsamhet och risk för tidig utslagning av renrasiga suggor i Sverige och Danmark, samt att identifiera gener som påverka grisarnas ben och rörelser.