Bly i viltkött: del 1- ammunitionsrester och kemisk analys

Resultaten visar att det förekommer rester från blyammunition i många av de analyserade köttproverna, både i älgfärs och i olika styckdelar från rådjur, dovhjortskalvar, vildsvin och kråkor skjutna med blyammunition. Sammanlagt har närmare 200 prov analyserats. Halterna av bly varierar kraftigt, från detektionsgränsen (0,004 mg/kg) upp till hundratals mg/kg. De högsta halterna av bly återfinns i kött från sårkanalerna, vilka inte är avsedda att konsumeras. Höga halter har också hittats i viltkött som är avsett för konsumtion. I älgfärs låg 33 procent av proverna över det gränsvärde på 0,10 mg/kg som finns för bly i kött från nöt, svin, får och fjäderfä och i de olika styckdelarna låg 43 procent över det samma. Ett signifikant samband kan ses mellan halten bly och avståndet till sårkanalen. Ju närmare sårkanalen viltköttet befunnit sig desto större var blyhalten. Medianvärdet för blyhalten i olika styckdetaljer avsedda för konsumtion var 0,05 mg/kg (n=104) medan medelvärdet var 9,9 (standarddavvikelse= 38) mg/kg. I älgfärs var medianvärdet 0,03 mg/kg (n=54) och medelvärdet 0,9 (standardavvikelse =3) mg/kg. Resultaten från kulskjutet vilt visar att höga blyhalter förekom i skottrensat kött från bog hos rådjur och dovkalvar (medelvärde 30 mg/kg, median 0,08 mg/kg). Medianvärdet för bly i kött från rygg, filé, sadel och stek var 0,004 mg/kg, vilket är den nivå som analysmetoden klarar att detektera. Medelvärdet i dessa prover var 0,25 mg/kg, vilket är 1000 gånger lägre än i sårkanalen från kulskjutet vilt (medelvärde 223 mg/kg, medianvärde 89 mg/kg). Även för hagelskjutet vilt var blyhalterna höga utan skottrensning (medelvärde 111 mg/kg). Efter skottrensning sänktes blyhalten cirka 100 gånger (medelvärde 0,78 mg/kg). Alternativt kan man använda blyfri ammunition. Resultaten från löslighetsförsöken visar att metalliskt bly löser sig i saltsyra som har samma koncentration som finns i magsäcken. Lösligheten ökar med ökad rörelse i provet.