Biostimulant potential of agro-industrial side-streams - sustainable sugar beet cultivation and drought tolerance in wheat

Den biostimulerande effekten hos tre olika sorters agroindustriella sidoströmmar (hydrolyserat vetegluten (HWG), potatisprotein (PP/PF) och kitosan: kitosanderivatet KitoFloKK™ (KF/KF200) och två sorters kitosan (KA och KB) jämfördes med obehandlade kontroller och kontroller behandlade med enbart näringslösning i försök med tre sockerbetsgenotyper (Volga, Armesa, Mustang) och två vårvetegenotyper (204, 276).Generellt förbättrades sockerbetornas tillväxt och fysiologi när 1-2 g per kg HWG eller PP/PF tillsattes i jorden. Sockerbetorna påverkades även positivt med ökad kitosankoncentration (4-6 g per kg or L) oavsett kitosansort (KF/KF200, KA or KB) eller appliceringsmetod (jordblandning, jorddränkning, spray). Utöver detta resulterade användning av biopellets innehållande 15 % KB konsekvent till både ökad tillväxt och förbättrad fysiologi hos sockerbetor. Genom transkriptomanalys kunde de biostimulerande effekterna av HWG och PP/PF förklaras av uppreglering av gener associerade med metaboliska processer (t.ex. fotosyntes, proteinsyntes och aromatiska aminosyror) jämfört med obehandlade kontroller. För vete ökade tillväxt och skörd under både tidig och sen torka efter förbehandling av frön med 2% och 4% KF200 eller efter sprayning på bladen med HWG, PP eller 2% KF200. Behandling med biostimulanter (fröförbehandling/spray) hade störst effekt på vetegenotyp 276, vars prestanda var bättre än genotyp 204 under torkaSidoströmmar från stärkelseproduktion från vete och potatis (HWG och PF), samt kitosan (KA, KB och KF/KF200) från skaldjursbearbetning, har en biostimulerande kapacitet genom att starta metaboliska processer som gynnar tillväxt, biomakromolekyler i sockerbetor och torktolerans i vete när det appliceras genom jordblandning, jorddränkning, bladspray eller pellet.