TY - BOOK
T1 - Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2012
AU - Kahlert, Maria
AU - Herlitz, Eva
PY - 2013
Y1 - 2013
N2 - Pahtajoki/Rautasälven. Sammanfattningsvis visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Pahtajoki/Rautasälven inte på någon störning bortsett från andelen störningstoleranta skal, vilket dock är ett osäkert tecken på en störning eftersom de kan finnas där naturligt. Referenserna skiljer sig inte mycket från lokalerna nedströms. Den ganska rika diversiteten, det medelstora antalet taxa, den låga andelen deformerade skal, den höga statusklassningen och den surhetsklassningen som nära neutralt tyder alla på att kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen är ett samhälle som inte påverkas nämndvärd av mänskliga aktiviteter. Det verkar inte heller finnas ett övergödnings- eller försurningsproblem, surheten verkar vara naturligt för regionen, och lokalerna verkar inte vara kalkade. Det nya utloppet från sjön öppnades den 11 juli 2011, fortfarande tyder inget på att kiselalgerna är påverkade.
Luossajoki, Tuollujoki och Pahtajoki söder om Kiruna. Kiselalgsfloran i de undersökta lokalerna i Luossajoki och Pahtajoki (Pa1), men inte Tuollujoki, verkar vara delvis påverkad. Troligen kommer påverkan i Luossajoki från Kiruna reningsverk (KVA135 och KVA136). I Pahtajoki (Pa1) verkar det ske en påverkan från verksamhet vid eller längre uppströms Kiruna flygplats. Det finns möjligtvis en diffus påverkan av miljögifter, t.ex. metaller, eftersom IPS är något lägre än förväntat vilket inte kan förklaras med stödparametrarna TDI eller %PT. Istället tyder den nya metoden med screeningsindex för miljögifter på en påverkan i Luossajoki på lokalerna KEP31, och möjligen i KEP32 och KVA136. I Pahtajoki tyder det på en påverkan i lokal Pa1. Angående surheten så tyder kiselalger på alla av Luossajoki lokaler på en alkalisk pH regim, vilket troligtvis inte är den naturliga surheten som borde vara lägre för detta geografiska område. Detta får stöd i vattenkemin eftersom pH är förhöjt i hela bäcken med knappt en pH-enhet, vilket beror på vittringsprodukter från gråbergsupplagen i Luossajokis och Luossajärvis avrinningsområde.
AB - Pahtajoki/Rautasälven. Sammanfattningsvis visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Pahtajoki/Rautasälven inte på någon störning bortsett från andelen störningstoleranta skal, vilket dock är ett osäkert tecken på en störning eftersom de kan finnas där naturligt. Referenserna skiljer sig inte mycket från lokalerna nedströms. Den ganska rika diversiteten, det medelstora antalet taxa, den låga andelen deformerade skal, den höga statusklassningen och den surhetsklassningen som nära neutralt tyder alla på att kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen är ett samhälle som inte påverkas nämndvärd av mänskliga aktiviteter. Det verkar inte heller finnas ett övergödnings- eller försurningsproblem, surheten verkar vara naturligt för regionen, och lokalerna verkar inte vara kalkade. Det nya utloppet från sjön öppnades den 11 juli 2011, fortfarande tyder inget på att kiselalgerna är påverkade.
Luossajoki, Tuollujoki och Pahtajoki söder om Kiruna. Kiselalgsfloran i de undersökta lokalerna i Luossajoki och Pahtajoki (Pa1), men inte Tuollujoki, verkar vara delvis påverkad. Troligen kommer påverkan i Luossajoki från Kiruna reningsverk (KVA135 och KVA136). I Pahtajoki (Pa1) verkar det ske en påverkan från verksamhet vid eller längre uppströms Kiruna flygplats. Det finns möjligtvis en diffus påverkan av miljögifter, t.ex. metaller, eftersom IPS är något lägre än förväntat vilket inte kan förklaras med stödparametrarna TDI eller %PT. Istället tyder den nya metoden med screeningsindex för miljögifter på en påverkan i Luossajoki på lokalerna KEP31, och möjligen i KEP32 och KVA136. I Pahtajoki tyder det på en påverkan i lokal Pa1. Angående surheten så tyder kiselalger på alla av Luossajoki lokaler på en alkalisk pH regim, vilket troligtvis inte är den naturliga surheten som borde vara lägre för detta geografiska område. Detta får stöd i vattenkemin eftersom pH är förhöjt i hela bäcken med knappt en pH-enhet, vilket beror på vittringsprodukter från gråbergsupplagen i Luossajokis och Luossajärvis avrinningsområde.
KW - biomonitoring
KW - diatoms
KW - kiselalger
KW - biomonitoring
KW - diatoms
KW - kiselalger
UR - https://res.slu.se/id/publ/52355
M3 - Rapport
T3 - Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
BT - Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2012
PB - Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
ER -