Åkerns blomma: trädgården som jordbrukets förebild i 1800-talets Skåne

Avhandlingen syftar till att fördjupa förståelsen av landsbygdens trädgård som “åkerbrukets blomma” eller förebild för jordbruket, genom att analysera sambanden mellan trädgård och jordbruk under 1800-talet med utgångspunkt i uppbyggnaden av två mönstergårdar i Skåne. Avhandlingen hävdar att mönstergården i allmänhet, särskilt under dess uppbyggnadsperiod, utgör ett rikt material för studier av det mångdimensionella förhållandet mellan trädgård och jordbruk. Den materiella och visuella diskursen, såväl som nyckelaktörers nätverk, studeras här för att frilägga dessa samband. Kapitel 1 utgör en bakgrund och introducerar avhandlingens syfte och uppbyggnad. Kapitel 2 bildar ramverk för fallstudierna genom att presentera mönstergårdens diskurs och de nätverk och sammanslutningar som var engagerade i försök att etablera mönstergårdar under 1800-talet. I kapitel 3 och 4 presenteras de två fallstudierna; det privata mönstergodset Trolleholm och utvecklingen av Alnarps lantbruksinstitut. Samtidigt som fallstudierna visar hur trädgården fungerat som jordbrukets förebild, bidrar de till förståelsen av historien om dessa mönstergårdars iståndsättning. Kapitel 5 sammanfattar och diskuterar avhandlingens resultat. Avhandlingen visar att trädgården i både konkret och överförd bemärkelse spelade en viktig roll som en noggrant kultiverad förebild för jordbruket; som ett laboratorium för innovativa experiment; som en pedagogisk del av utbildningen i lantbruk; som en metafor för självförädling och som en vision av det goda styret; som plantskola för jordbruket och som representation av lantbruket i dess helhet. Avhandlingen belyser på flera sätt hur betydelsen och styrkan hos de metaforiska sambanden mellan trädgård och kunskap, å ena sidan, och kultur och odling, å den andra, är tätt sammanflätade aspekter av trädgårdens roll som jordbrukets förebild. Denna sammansatta diskurs, där både praktik och idéer binder samman trädgård och jordbruk, formulerades inom personliga såväl som professionella nätverk på nationell och internationell nivå. Avhandlingen visar att trädgårdskulturen utgör en viktig del av mönstergårdens uppbyggnad. Därigenom bidrar den till förståelsen för 1800-talets radikalt förändrade jordbrukslandskap. I denna civilisationsberättelse fångas essensen av 1800-talets framstegsoptimism med trädgården som en framträdande del av mönstret.
The aim of this doctoral thesis is to deepen the understanding of the rural garden as “the flower of agriculture” or as a model for farming by analyzing the relation of the garden to agriculture in the 19th century on the basis of the building up of two model farms in the province of Skåne, Sweden. The thesis argues that the model farm in general, and during its establishment period in particular, offers a rich material for a study of the multidimensional relations between garden/gardening and farming. The material and visual discourse as well as the networks of key actors are studied in order to reveal these relations. Chapter 1 provides a background and introduces the aim and structure of the thesis. Chapter 2 sets the stage for the case studies by introducing the discourse on the model farm and the personal networks and associations involved in attempts to develop such farms in the 19th century. In Chapters 3 and 4 the two main case studies are presented: the private model estate of Trolleholm and the initial development of Alnarp Agricultural Institute. Whereas the cases aim to reveal how horticulture has been a model for farming, they also contribute to a wider understanding of the history of the establishing of these model farms. Chapter 5 summarizes and discusses the results of the thesis. The thesis demonstrates that the garden, both physically and metaphorically, played an important role as the intensively cultivated model for farming, as a laboratory for innovative experiments, as a pedagogical part of education in farming, as a metaphor for self-improvement and as a vision of good governance; as an agricultural nursery, and as a representation of farming. The importance and strength of the metaphorical links between garden and knowledge on the one hand and culture and cultivation on the other are illustrated throughout the thesis; the different aspects of garden/gardening as a model are thus hardly separable from each other. The complex discourse of practice and ideas linking gardens to agriculture was formed within personal and professional networks on national and international levels. The thesis shows that garden culture forms an important element in staging the model farm. By doing so it contributes to a deeper understanding of the radical transformation of the agrarian landscape during the 19th century. The study also illuminates the role of the garden as part of the larger narrative of civilization that captures the essence of the 19th-century belief in progress.