Värde och kostnader för lagring av insatsvaror till jordbruket för livsmedelsberedskap under kristid i Sverige

Beredskapslager upprättas för att trygga livsmedelsförsörjningen i händelse av kris och krig och för att stabilisera priser. I denna studie beräknas värden av beredskapslager för insatsvaror till jordbruket (drivmedel, kvävegödsel, utsäde, växtskydd, proteinfoder, spannmålsfoder, ensilageplast) som skillnaden mellan säljares (t.ex. importör) och köpares (jordbruket) värde av lager vid en kris och kostnader för lagerhållning. De kvalitativa analyserna visar att köparna alltid vinner på användning av lager medan effekt på säljarna bestäms av relativa förändringar i priser och kvantiteter med och utan lager. Jordbrukets produktionsvärde beräknas med hjälp av priselasticitet på efterfrågan på insatsvaror och lagerkostnad skattas genom intervjuer med branschspecifik expertis. Lagerkostnaden i procent av inköpspriset varierar mellan 4 % (ensilageplast) och 27 % (spannmål). Resultaten vid ett halverat utbud av respektive insatsvara pekar på stora variationer i värde av beredskapslager vid en snabb avveckling; mellan 0,8 miljarder kr (utsäde) och 5,4 miljarder kr (proteinfoder). Emellertid kan nyttjande av lagret medföra lägre vinster för säljarna av insatsvaror. Vidare sjunker lagervärdet för varje insatsvara i takt med längden på tidsperioden mellan uppbyggnad av lager och kris. Lagerkostnaden uppstår varje år medan värdet materialiseras vid en kris, vilket är relevant för återuppbyggnad av civilt försvar i vidare mening. Resultaten indikerar att lagervärdet blir negativt efter ca fem år för foderspannmål medan det kan vara positivt i nästan 30 år för ensilageplast, vilket kan vara av betydelse för en effektiv livsmedelsberedskap.