Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rinnande vatten

I genomsnitt är andelen deformerade kiselalgsskal lågt och variationen liten mellan år i svenska vattendrag opåverkade av tungmetaller eller jordbruk (0,23 ± 0,45 %). Andelen ökar signifikant tio gånger under tungmetall (Cu, Cd, Pb, Zn)- och bekämpningsmedelspåverkan. Värden > 1 % ska noteras som en indikation på en möjlig påverkan. Under tungmetallpåverkan ökade andelen deformerade skal signifikant till 2,72 ± 5,11 %. Antal kiselalgstaxa och diversiteten sjönk under den starkaste tungmetallpåverkan (taxaantal 50 % summan av relativ abundanser av Achnanthidium minutissimum gruppen, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot, Fragilaria gracilis Østrup, Eunotia steineckii Petersen, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing, Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst och Eunotia incisa Gregory plus Eunotia spec. Dalarna). [RA1]Bara förekomsten av denna flora är dock inte ett tecken på metallpåverkan, eftersom den förekommer även vid andra miljöförhållanden utan tungmetallstress. Andelen deformerade skal ökar signifikant tio gånger även under bekämpningsmedelpåverkan (2,2 ± 2,5 %). Andelen missbildningar verkar integrera giftbelastningen en till två månader innan kiselalgsprovtagningen, längre bakåt blev kopplingen svagare. Antal kiselalgstaxa och diversiteten sjönk även här, men variationen var stor. Andelen deformerade skal ökade inte vid påverkan från andra gifter av vattendirektivets prioriterade ämnen än av bekämpningsmedlen. Det behövs mer data och mer kunskap för att kunna avgöra vilka kombinationer av miljögifter som är giftiga för kiselalger, och exakt hur de påverkar deformeringar, diversiteten och taxaantalet.