Utvärdering av den samordnade kustfisk-övervakningen i Bottniska viken

Syftet med projektet har varit att utvärdera i vilken utsträckning ändamålet med det samordnade programmet ”Kustfisk, beståndsövervakning” i Bottniska viken uppfylls och om kostnadseffektiva justeringar går att genomföra, samt att utvärdera kustfiskbeståndens status, utveckling och övervakningens kvalitet. För detta ändamål har data från provfiskena i undersökningsområdena Forsmark, Långvindsfjärden, Gaviksfjärden, Norrbyområdet, Holmöarna, Kinnbäcksfjärden och Råneområdet analyserats för perioden 2002-2009 Resultaten från programmet visar inte på några förändringar i fisksamhällena som bör föranleda extra insatser de närmaste åren. Mängden storspigg har ökat kraftigt i några av undersökningsområdena och den utvecklingen bör följas för att se om det är början på en generell ökning i regionen eller om det är en begränsad företeelse i tid och rum. Utvärde-ringen av programmets utformning och dimensionering har visat programmets nuvarande metodik och dimensionering i de flesta fall är tillfredsställande. För att kunna upptäcka rimliga trender för de dominerande arterna krävs dock i många fall att data filtreras på lämpligt sätt och att hjälpvariabler används vid de statistiska analyserna. Förslag på filtre-ringsmetoder och hjälpvariabler presenteras i rapporten. Vissa förbättringar och förenklingar av programmet går att göra utan extra kostnader. Dit hör tillbakaräkning vid åldersläsning av abborre och omlokalisering av stationer som ligger närmare varandra än 500-1000 m. Kostnadsbesparingar kan göras i samband med massförekomst av spigg genom att nöja sig med storleksmätning av ett urval av individer-na, t ex 100-200 individer. Ytterligare en aspekt som skulle öka värdet av kustfiskmonito-ringen vore att komplettera resultatbladen med mer detaljerad information om rekrytering, tillväxt och storleksstruktur för bl. a abborre. Det är dock oklart om resultatbladen når ut till en bredare allmänhet - om inte vore det värt ett försök att förbättra åtkomsten eftersom fisk och fiske är något intresserar en stor del av befolkningen. Nuvarande program är dimensionerat för uppföljning av varmvattenarter såsom abborre och mört. Uppföljningsmöjligheter för kallvattenarterna är därför begränsade med nuvarande program. Vårt förslag är därför att ändra provfiskestrategin för att följa både varm-vattenarter och kallvattenarter. Periodiserad provtagning gör detta möjligt inom befintliga ekonomiska ramar. För uppföljning av varmvattenarter räcker det att djupintervallet 0-10 m fiskas med befintlig metodik och 40 nät per område, med provtagning vartannat år. I ett samordnat program blir nuvarande provfiskeområden kvar, men fisket alternerar mellan fiske efter kallvattenarter respektive varmvattenarter mellan år. Fisket alterneras också mellan områden inom havsbassängen så att det kommer att finnas data för både kallvattenarter och varmvattenarter för varje år. Framtagning av metodik för fiske efter kallvattenarter behövs för uppföljning av kallvattenarterna. Trendövervakningen på lokal nivå försvåras med en sådan förändring men möjlighet att jämföra fiskmängder från olika tids-perioder kvarstår. Det kommer att gå bra att göra trendanalyser på bassängnivå med den nya provtagningsstrategin. Dessutom erhålls bättre skattningar för fler arter än med dagens monitoringprogram och några av dessa, t ex strömming, sik och siklöja, kommer att vara av stort intresse för en bredare allmänhet