@book{8da7a298128c4290a4db8685ff3778a8,
title = "Medell{\aa}nga m{\aa}l - en brygga mellan dagspolitik och l{\aa}ngsiktiga m{\aa}ls{\"a}ttningar: En f{\"o}rstudie",
abstract = "Sveriges klimatm{\aa}l best{\aa}r idag av ett l{\aa}ngsiktigt milj{\"o}kvalitetsm{\aa}l om att koncentrationen av v{\"a}xthusgaser i atmosf{\"a}ren inte skall {\"o}verstiga 550 ppm koldioxidekvivalenter och att per capita utsl{\"a}ppen inte skall {\"o}verstiga 4,5 ton CO2- ekvivalenter/capita, {\aa}r 2050 f{\"o}r att d{\"a}refter minska. I det kortare perspektivet finns ett delm{\aa}l om att de genomsnittliga utsl{\"a}ppen av v{\"a}xthusgaser 2008-2012 skall vara 4 \% l{\"a}gre {\"a}n 1990. I denna rapport diskuteras hur ett medell{\aa}ngt m{\aa}l mellan dessa tidpunkter kan se ut och huruvida det i dag g{\"a}llande koncentrationsm{\aa}let {\"a}r f{\"o}renligt med EU:s m{\aa}l om en maximal temperaturh{\"o}jning p{\aa} 2 grader. Aktuell forskning visar att temperaturen med stor sannolikhet kommer att {\"o}ka med mer {\"a}n 2 grader vid en v{\"a}xthusgaskoncentration p{\aa} 550 ppm koldioxidekvivalenter. Det inneb{\"a}r i sin tur att utsl{\"a}ppen kan beh{\"o}va minska ytterligare j{\"a}mf{\"o}rt med vad som bed{\"o}mdes i det senaste klimatpolitiska beslutet f{\"o}r att begr{\"a}nsa temperatur{\"o}kningen till tv{\aa} grader. En viss koncentration av v{\"a}xthusgaser kan uppn{\aa}s p{\aa} m{\aa}nga olika s{\"a}tt. P{\aa} grund av koldioxidens l{\aa}nga livsl{\"a}ngd i atmosf{\"a}ren {\"a}r det i stort de kumulativa utsl{\"a}ppen som best{\"a}mmer koncentrationen av koldioxid (den viktigaste v{\"a}xthusgasen). Om man v{\"a}ntar med reduktioner av koldioxidutsl{\"a}ppen beh{\"o}ver dessa minska mer p{\aa} l{\"a}ngre sikt och vice versa. F{\"o}rdelningen av utsl{\"a}ppsreduktionen mellan olika l{\"a}nder p{\aa}verkar ocks{\aa} vilka {\aa}taganden ett enskilt land kan beh{\"o}va {\aa}ta sig. Det finns flera olika principer f{\"o}r hur den till{\aa}tna utsl{\"a}ppsm{\"a}ngden skall f{\"o}rdelas mellan olika l{\"a}nder men {\"a}ven med en best{\"a}md f{\"o}rdelningsgrund s{\aa}som lika per capita utsl{\"a}pp kan utvecklingen f{\"o}r ett visst land p{\aa}verkas av vid vilken tidpunkt konvergensen av per capita utsl{\"a}ppen {\"a}r t{\"a}nkta att ske. F{\"o}r Sverige har det s{\"a}rskilt stor betydelse eftersom dess per capita utsl{\"a}pp {\"a}r avsev{\"a}rt l{\"a}gre {\"a}n {\"o}vriga annex I l{\"a}nders. De bed{\"o}mningar som gjorts i rapporten indikerar att ett svenskt utsl{\"a}pps{\aa}tagande f{\"o}r 2020 kan hamna p{\aa} en niv{\aa} motsvarande en utsl{\"a}ppsreduktion om 10-30\% j{\"a}mf{\"o}rt med 1990 om man {\"o}nskar krympa utsl{\"a}ppsutrymmet i enlighet med att n{\aa} de l{\aa}ngsiktiga m{\aa}len. Detta st{\aa}r i {\"o}verensst{\"a}mmelse med f{\"o}rslaget i den senaste klimatpropositionen om ett m{\aa}l f{\"o}r 2020 motsvarande en utsl{\"a}ppsreduktion p{\aa} 25\% j{\"a}mf{\"o}rt med 1990. Valet av utvecklingsv{\"a}g mot det l{\aa}ngsiktiga m{\aa}let {\"a}r kopplad till vilken politisk inriktning som v{\"a}ljs och vilken roll man vill att Sverige skall ta i det internationella klimatarbetet och inom ramen f{\"o}r EU:s klimatarbete. Det finns mycket som talar f{\"o}r att framtida utsl{\"a}ppsm{\aa}l b{\"o}r utformas som utsl{\"a}pps{\aa}taganden d{\"a}r olika flexibla mekanismer kan spela en roll. En orsak {\"a}r att de flexibla mekanismerna har f{\aa}tt en allt st{\"o}rre acceptans inom den internationella klimatpolitiken. Ytterligare en orsak till detta {\"a}r att den klimatp{\aa}verkan som en nations medborgare ger upphov till i allt st{\"o}rre grad sker utanf{\"o}r landets gr{\"a}nser varf{\"o}r nationella utsl{\"a}pp i allt mindre grad speglar den milj{\"o}effekt som landets inv{\aa}nare orsakar. I en l{\aa}ngsiktig klimatstrategi {\"a}r det viktigt att utnyttja energi- och transportsystemens inneboende dynamik och p{\aa}b{\"o}rja omvandlingen av dessa f{\"o}r att n{\aa} de l{\aa}ngsiktiga m{\aa}len. Detta f{\"o}r att inte alltf{\"o}r pl{\"o}tsliga, och kostsamma f{\"o}r{\"a}ndringar skall bli n{\"o}dv{\"a}ndiga f{\"o}r att n{\aa} l{\aa}ngsiktiga klimatm{\aa}l. Kostnaderna f{\"o}r klimat{\aa}tg{\"a}rder kan reduceras avsev{\"a}rt om dessa genomf{\"o}rs i samband med att investeringar g{\"o}rs av andra sk{\"a}l {\"a}n milj{\"o}sk{\"a}l. M{\aa}l direkt kopplade till utsl{\"a}ppen av v{\"a}xthusgaser har en f{\"o}rdel i och med att dessa {\"a}r relativt n{\"a}ra det problem som skall l{\"o}sas. Dock {\"a}r det inte sj{\"a}lvklart att uppfyllandet av ett delm{\aa}l f{\"o}r utsl{\"a}ppen speglar m{\"o}jligheterna att n{\aa} mer l{\aa}ngtg{\aa}ende utsl{\"a}ppsminskningar p{\aa} sikt. Det kan d{\"a}rf{\"o}r finnas sk{\"a}l att ytterligare utreda om utsl{\"a}ppsm{\aa}l skall kompletteras med andra m{\aa}l som speglar beredskapen att ytterligare minska utsl{\"a}ppen bortom det medell{\aa}nga m{\aa}lets tidsperspektiv. Det kan vara m{\aa}l som inkluderar energianv{\"a}ndningen (totalt och/eller i olika sektorer), transporternas omfattning, hur teknikutvecklingen fortg{\aa}r och i vilken grad viktiga styrmedel har inf{\"o}rts",
keywords = "klimatf{\"o}r{\"a}ndring, klimatm{\aa}l, klimatpolitik, utsl{\"a}ppsm{\aa}l, klimatf{\"o}r{\"a}ndring, klimatm{\aa}l, klimatpolitik, utsl{\"a}ppsm{\aa}l",
author = "Mattias Lundblad and Anna Forsgren and Bengt Johansson",
year = "2006",
language = "Svenska",
isbn = "91-620-5567-4",
series = "Rapport / Naturv{\aa}rdsverket",
publisher = "Swedish Environmental Protection Agency",
number = "5567",
address = "Sverige",
}