@book{07148e854d1a460ab66e4c672e9ca544,
title = "Kolf{\"o}rr{\aa}d och kols{\"a}nka i skog och mark: inom Stockholms stad",
abstract = "Naturmarker inneh{\aa}ller ofta stora m{\"a}ngder organiskt kol i v{\"a}xtbiomassan och i mark. Det sker {\"a}ven en l{\"o}pande inlagring av kol i de flesta ekosystem idag, dvs. de fungerar som en kols{\"a}nka som avl{\"a}gsnar v{\"a}xthusgaser fr{\aa}n atmosf{\"a}ren. {\"O}kad kunskap om kolf{\"o}rr{\aa}d och kols{\"a}nkor bidrar till utvecklingen av nya klimatstrategier p{\aa} olika niv{\aa}er i samh{\"a}llet. Framf{\"o}rallt n{\"a}r det g{\"a}ller hur kolf{\"o}rr{\aa}d och kols{\"a}nkor kan bevaras eller {\"o}kas. Denna studie syftar till att ge kunskap om bidraget fr{\aa}n skog och mark till v{\"a}xthusgasbalansen inom Stockholms stads kommun. Resultatet utg{\"o}r ett underlag som m{\"o}jligg{\"o}r st{\"o}rre h{\"a}nsynstagande till kols{\"a}nkan i skog och mark inom klimatarbetet i Stockholms stad och som ett kompletterande underlag f{\"o}r den {\"o}versiktliga planeringen. Kolf{\"o}rr{\aa}d och koldioxidupptag f{\"o}r olika typer av marker och markanv{\"a}ndning i Stockholms stad karterades utifr{\aa}n senast tillg{\"a}ngliga datak{\"a}llor f{\"o}r markanv{\"a}ndning, jordart och tr{\"a}dslagsf{\"o}rdelning samt statistik {\"o}ver f{\"o}r{\"a}ndringar i kolpooler (levande biomassa, d{\"o}tt organiskt material och markkol). Kols{\"a}nkan i skog och mark inom Stockholms stads kommun ber{\"a}knades till ca -35 kton CO2ekv. per {\aa}r, varav 27 \% finns inom skyddsomr{\aa}den (naturreservat, kulturreservat och Kungliga nationalstadsparken). Huvuddelen av kols{\"a}nkan utg{\"o}rs av tr{\"a}dens upptag av koldioxid. Fyrtio procent (7 603 ha) av markerna, till st{\"o}rsta del minerogena marker, fungerar som kols{\"a}nkor. F{\"o}r de marker som {\"a}r kols{\"a}nkor {\"a}r det sammanlagda koldioxidupptaget -37 kton CO2-ekv. per {\aa}r. Arton procent (3 331 ha) av markerna fungerar som kolk{\"a}llor. Dessa har ett sammanlagt {\aa}rligt nettoutsl{\"a}pp p{\aa} 2 kton CO2-ekv. F{\"o}r kolk{\"a}llorna avg{\aa}r majoriteten av v{\"a}xthusgaserna fr{\aa}n organogen mark (torvmark), d{\"a}r h{\"o}gst utsl{\"a}pp per ytenhet sker p{\aa} odlad mark. Resterande markklasser (42 \% av arealen) anses vara i balans, dvs. de {\"a}r varken kols{\"a}nkor eller kolk{\"a}llor; detta {\"a}r framf{\"o}rallt exploaterad mark. Det totala kolf{\"o}rr{\aa}det i Stockholms stads skog och mark ber{\"a}knades till 1 729 kton kol, varav drygt en tredjedel {\"a}r lokaliserad inom skyddsomr{\aa}den. Majoriteten av kolf{\"o}rr{\aa}det finns inlagrat p{\aa} tr{\"a}dkl{\"a}dda marker.",
keywords = "Koldioxidupptag, kolinlagring, markanv{\"a}ndning, skyddsomr{\aa}de, Koldioxidupptag, kolinlagring, markanv{\"a}ndning, skyddsomr{\aa}de",
author = "Anna Lindahl and Mattias Lundblad",
note = "Felaktiga ISBN i publikationen",
year = "2022",
language = "Svenska",
series = "Rapport Skog",
publisher = "SLU, Fakulteten f{\"o}r skogsvetenskap",
number = "2022:2",
}