@book{5ce5fdf1a599403eab66267baa27e426,
title = "Kiselalger i V{\"a}sternorrlands vattendrag 2009-2011",
abstract = "Sammanfattningsvis s{\aa} visar kiselalgsfloran i de unders{\"o}kta vattendragen i V{\"a}sternorrlands l{\"a}n att n{\"a}rsaltshalterna i dessa vatten var l{\aa}ga 2009-2011 och att de ekologiska statusklasserna {\"o}verlag var h{\"o}ga. Inga f{\"o}r{\"a}ndringar i dessa avseenden fanns mellan {\aa}ren. Ang{\aa}ende surhet s{\aa} visar kiselalgsanalysen att Viksb{\"a}cken uppstr{\"o}ms K{\"a}lstj{\"a}rnen hade mycket surt vatten alla {\aa}r och att den troligtvis var antropogen f{\"o}rsurat. Viksb{\"a}cken nedstr{\"o}ms K{\"a}lstj{\"a}rnen d{\"a}remot verkade vara mera skyddad f{\"o}r surst{\"o}tar, eventuellt genom en annorlunda milj{\"o}. Taxonsammans{\"a}ttningen och ACID-v{\"a}rdena f{\"o}r Viksb{\"a}cken nedstr{\"o}ms K{\"a}lstj{\"a}rnen var mera lika resultaten fr{\aa}n Viksb{\"a}cken 2006 {\"a}n de fr{\aa}n lokalen uppstr{\"o}ms K{\"a}lstj{\"a}rnen {\aa}ren 2009-2011. D{\"a}remot fanns det m{\aa}nga missbildade skal p{\aa} lokalen nedstr{\"o}ms K{\"a}lstj{\"a}rnen, som tyder p{\aa} att n{\aa}gon form av p{\aa}verkan funnits {\"a}ven h{\"a}r. Malm{\aa}n klassades ocks{\aa} som sur enligt ACID-resultaten och i synnerhet utifr{\aa}n taxasamman-s{\"a}ttningen som var typisk f{\"o}r surt vatten med risk f{\"o}r ytterligare f{\"o}rsurning. Kiselalgsfloran i Kl{\"a}ppsj{\"o}b{\"a}cken och Kniptj{\"a}rnsb{\"a}cken var annorlunda med tendens till mera surhets{\"a}lskade taxa 2010/2011 {\"a}n 2009, vilket troligtvis h{\"a}nger ihop med att provtagningssubstratet {\"a}ndrades fr{\aa}n sten till v{\"a}xter. M{\"o}jligtvis {\"a}r floran p{\aa} v{\"a}xterna mera utsatt f{\"o}r surst{\"o}tar {\"a}n p{\aa} stenarna som antingen var t{\"a}ckta av detritus eller av mossa som kanske bildade ett skyddande t{\"a}cke. De vanligaste kiselalgstaxorna sett till antal r{\"a}knade skal var Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis {\O}strup och Tabellaria flocculosa (Roth) K{\"u}tzing. Alla tre h{\"o}rde ocks{\aa}, tillsammans med Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot \& Reichardt och Brachysira neoexilis Lange-Bertalot till de kiselalgstaxa som f{\"o}rekom i de flesta prover. Alla indikerar n{\"a}ringsfattiga vatten; B. neoexilis och T. flocculosa {\"a}ven sura f{\"o}rh{\aa}llanden. De h{\"o}r ocks{\aa} till den grupp taxa som {\"a}r vanliga i hela Sverige.",
keywords = "kiselalger, milj{\"o}{\"o}vervakning, kiselalger, milj{\"o}{\"o}vervakning",
author = "Maria Kahlert",
year = "2012",
language = "Svenska",
series = "Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen f{\"o}r vatten och milj{\"o}",
publisher = "Institutionen f{\"o}r vatten och milj{\"o}, Sveriges lantbruksuniversitet",
number = "2012:23",
}