Skip to main navigation Skip to search Skip to main content

Kan forekomst av ulv redusere elgbeiteskader og øke tettheten av løvtrær? utredning om ulv og elg: del 4

Publication: Book/Report/ProceedingsReportResearch

Abstract

Stora rovdjur som varg har nyligen återvänt till flera områden där de tidigare utrotades och detta har kastat nytt ljus över deras potentiella effekter på biologisk mångfald och ekosystemfunktion. Effekterna på den lägre nivån i näringskedjan i synnerhet har fått mycket uppmärksamhet. Stora rovdjur kan under vissa förhållanden påverka tillväxten av växter och biologisk mångfald genom deras inflytande på växtätarnas täthet och beteende (s.k. tritrofiska kaskad effekter). Vi undersökte hypotesen om trofiska kaskadeffekter i det skandinaviska ekosystemet med fokus på varg, älg och växter som är viktiga för älgens konsumtion, nämligen tall och fyra arter av lövträd; rönn, asp, sälg och ek (RASE). Vi har undersökt frågeställningen med tre olika dataset från Norge och Sverige, där täthet av färska älgspillningshögar, betesskador på tall och tätheten av RASE har registrerats under 1-13 år. Vi har fokuserat på de sex länen i Sverige som regelbundet har förekomst av varg samt i motsvarande områden inom och i anslutning till vargzonen i Norge. Vi undersökte hur förekomsten och tätheten av älg, betesskador av älg på tall och tätheten av RASE varierade inom och utanför vargrevir och med antalet år med fast etablering av varg (revir) i ett område genom att samtidigt kontrollera för ett antal andra miljövariabler. Tätheten av älg och betesskador visade antingen inget samband med förekomsten av vargrevir eller var något högre inom vargreviren. Tätheten av RASE uppvisade oftast lägre täthet inom vargrevir, men effekten var svag och varierade mellan olika dataset. Vargförekomst förklarade i allmänhet en mycket liten del av variationen i älgtäthet, betesskador och RASE. Däremot var typen av skogshabitat, täckningsgrad av tall, björk och gran, avstånd till eller täthet av skogbilsvägar, förekomst av äldre älgskador, höjd över havet, och snödjup mycket viktigare faktorer för att förklara variationen i älgtäthet, bete på tall och tätheten av RASE. Vi fann heller ingen förändring i habitatvalet hos älg beroende på närvaron av varg. Vi drar slutsatsen att våra resultat inte ger stöd för hypotesen att vargens återkomst till Skandinavien leder till tritrofiska kaskadeffekter med minskat bete på för älgen viktiga betesväxter. Våra resultat stöder idén om att de stora rovdjuren har låg potential att skapa effekter på andra nivåer i näringskedjan i områden med stark mänsklig inverkan, vilket är typiskt för många av de områden där stora rovdjur nu kommer tillbaka till. Anledningen till detta är sannolikt ett högt jakttryck på både rovdjur och bytesdjur i kombination med ett intensivt skogs- och jordbruk som utgör grunden för hög bytetäthet.
Original languageNorwegian
PublisherHøgskolen i Innlandet
Number of pages70
ISBN (Print)978-82-8380-086-9
Publication statusPublished - 2019

Publication series

SeriesSkriftserien (Høgskolen i Innlandet)
Number25
ISSN2535-5678

Keywords

  • Atferd
  • Canis lupus
  • ROS
  • beite
  • beitepress
  • elg, Alces alces
  • elgbeite
  • furu
  • habitatvalg
  • kaskadeeffekter
  • skogskader
  • tømmerproduksjon
  • ulv

Cite this