FOMA-projekt - Fiskodlingens närsaltsbelastning

De huvudsakliga miljöeffekterna från fiskodling är; utsläpp av närsalter och eutrofieringsproblem, rymning av fisk som kan konkurrera med och genetiskt ”förorena” vilda bestånd, samt spridning av sjukdomar från odlad fisk till vild. Fokus i detta projekt har legat på närsalterna, specifikt fosfor och dess effekt på primärproduktionen. Syftet med studien var att (1) klargöra de huvudsakliga närsaltseffekterna av fiskodling genom att systematiskt analysera kontrollprogram, (2) belägga vilka typer av vattenområden som är lämpliga för odling, samt (3) ge förslag till en ny modell för att beräkna lämplig produktionsvolym utifrån ett givet närsaltsutrymme. Av 191 undersökta odlingar uppfyllde 13 odlingar urvalskriterier för att ingå i utvärderingen: odlingen skall ligga i sötvatten (sjö eller kraftverksmagasin), bedrivit verksamhet under minst 10 år, program för recipientkontroll skall finnas tillgängliga, samt att odlingens produktion under perioden skall finnas dokumenterad. I 11 av 13 studerade vattenområden kan vi inte observera någon negativ effekt av fiskodlingens fosforbelastning på vare sig fosfor- eller klorofyllhalter. I fem fall har fosforhalterna tydligt minskat under mätperioden och i sex fall är situationen oförändrad. Endast i två fall kan vi notera en ökning av fosforhalten vid odlingarnas kontrollstationer under mätperioden, vilket avviker från trenden vid referensstationerna. En fullständig analys av fosforbelastningen i respektive område måste dock genomföras innan orsaken till ökningen kan tillskrivas fiskodlingarna. En analys av de parametrar som påverkar odlingspotentialen (ton fisk per år) i respektive område visar att vattenflödet genom systemet och vattnets omsättningstid är av störst betydelse. Tolv av 13 odlingar är lokaliserade i områden påverkade av vattenkraften, d v s ligger i regleringsmagasin som ofta kännetecknas av högt vattenflöde och lång omsättningstid. För en framtida utveckling av svensk fiskodling, föreslås att regleringsmagasin skall vara prioriterade för nyetableringar och ökade tillstånd i befintliga odlingar. Dels för att odlingspotentialen vanligen är god i dessa områden, dels för att miljösituationen i stort är negativt påverkad av regleringen. En ny modell för bedömning av fiskodlingars fosforpåverkan har testats inom ramen för detta projekt. Vi tror att denna modell kan fungera som ett viktigt redskap för skattning av lämplig produktionsvolym vid nya ansökningar om odlingstillstånd, samt vid ansökningar om ökat tillstånd i befintliga odlingar