@book{da5f494908cc4e868ae817b55957f85a,
title = "Fokus p{\aa} M{\"a}laren 2019: sammanfattande resultat fr{\aa}n milj{\"o}{\"o}vervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och M{\"a}larens vattenv{\aa}rdsf{\"o}rbund",
abstract = "Samarbetet mellan M{\"a}larens vattenv{\aa}rdsf{\"o}rbund (MVVF) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) forts{\"a}tter f{\"o}r ett stort utbyte mellan forskning och samh{\"a}llsintressen i och kring M{\"a}laren. Under 2019 har vi satsat p{\aa} att synligg{\"o}ra samarbetet genom en webbsida med fokus p{\aa} M{\"a}laren p{\aa} b{\aa}de svenska och engelska, vilket {\"a}r n{\aa}got som efterfr{\aa}gats d{\aa} f{\"o}rbundets egen webbsida endast finns p{\aa} svenska. V{\"a}lbes{\"o}kta seminarier och webbinarier har varit ett annat s{\"a}tt att samarbeta.Milj{\"o}{\"o}vervakningen i M{\"a}laren visar att 2019 generellt gav b{\"a}ttre status f{\"o}r parametrar som totalfosfor och v{\"a}xtplankton {\"a}n 2018. Det ut{\"o}kade antalet stationer med syrgasm{\"a}tningar visar l{\aa}ga syrgasv{\"a}rden i bottenvattnet i stora delar av sj{\"o}n n{\aa}got som kan bidra till att sedimentbunden fosfor p{\aa} bottnarna blir tillg{\"a}nglig i vattenmassan igen, sk. internbelastning.Forskningsprojektet Crosslink visade i en vetenskaplig artikel att livet i b{\"a}ckar och {\aa}ar m{\aa}r b{\"a}st om de {\"a}r tr{\"a}dbevuxna n{\"a}rmast vattnet. Det {\"a}r v{\"a}rdefull kunskap att anv{\"a}nda i samh{\"a}llsplanering. Crosslink var en internationell studie som inkluderade m{\aa}nga b{\"a}ckar i M{\"a}larens avrinningsomr{\aa}de. I en annan forskningsstudie om organiska milj{\"o}f{\"o}roreningar i M{\"a}larens vatten visades att dessa {\"a}r h{\"o}gst n{\"a}ra utsl{\"a}ppspunkter fr{\aa}n st{\"a}ders reningsverk samt att halterna {\"a}r h{\"o}gst p{\aa} v{\aa}ren och i bottenvattnet.Tre studentprojekt med koppling till M{\"a}laren gjordes under {\aa}ret. Ett visade att M{\"a}larens vanliga vandrarmussla har f{\"a}rre antal organiska milj{\"o}f{\"o}roreningar i sig {\"a}n vad som finns i vattnet och att de fr{\"a}mst verkar ta upp l{\"a}kemedel, men d{\"a}remot inte m{\aa}nga andra grupper av f{\"o}roreningar. I ett annat projekt modellerades framtidstemperaturen i Ekoln som visade att isl{\"a}ggning kan komma att utebli samt att sommartemperaturskiktningen av vattnet blir ca 9 dagar l{\"a}ngre. Det tredje projektet unders{\"o}kte om cyanobakteriepigment och inte bara klorofyllpigment kan anv{\"a}ndas i satellit{\"o}vervakning av cyanobakterieblomningar. Svaret blev att det saknas data f{\"o}r en j{\"a}mf{\"o}relse d{\aa} det {\"a}r f{\"o}r s{\"a}llan som provtagningar f{\"o}r v{\"a}xtplankton i M{\"a}laren skett de dagar med klart v{\"a}der som kr{\"a}vs f{\"o}r satellitbilder.",
keywords = "M{\"a}laren, milj{\"o}{\"o}vervakning, M{\"a}laren, milj{\"o}{\"o}vervakning",
author = "Stina Drakare and Karin Wallman and Karin Alml{\"o}f and Joel Segersten",
year = "2020",
language = "Svenska",
series = "Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen f{\"o}r vatten och milj{\"o}",
publisher = "Institutionen f{\"o}r vatten och milj{\"o}, Sveriges lantbruksuniversitet",
number = "2020:3",
}