Effekter av förhöjt knivtryck i skördaraggregat på barkskadorna hos massaved samt följdeffekter på produktionen av granbarkborrar

En tidigare studie indikerar att de barkskador som uppkommer vid avverkning kan minska antalet granbarkborrar som utvecklas i stockarna (Öhrn, 2007; bilaga 5). För att effekten ska vara tydlig måste dock barkskadenivåer på minst 25 % uppnås. En möjlighet som förts fram, för att utan omfattande modifieringar nå sådana höga nivåer, är att öka kvistknivarnas klämtryck. Den nu genomförda studien syftade till att: • Studera effekten av ett förhöjt klämtryck för kvistknivarna på barkskadorna hos massaved. • Studera barkningsgradens effekt på produktionen av granbarkborrar och deras reproduktionsframgång. Studien genomfördes på Södras fastighet Toftaholm. Avverkning skedde motormanuellt och med två skördare i början av maj, då savningsperioden inletts. Vid avverkningen med skördarna användes olika inställningar för kvistknivarnas klämtryck. Tre olika inställningar användes per skördare. Mätningar av barkskador gjordes på 70 massavedsstockar per försöksled från samtliga 7 försöksled (6 skördaravverkade och 1 motormanuellt avverkat). För studien av produktionen av granbarkborrar användes stockarna som avverkats med en av skördarna samt de som avverkats motormanuellt. De totalt 280 massavedsstockarna från dessa fyra försöksled placerades i nio vältor och lagrades där över sommaren. En inspektion av vältorna på försommaren visade på en låg angreppsfrekvens och feromondispensrar sattes därför ut vid varje välta. I slutet av september räknades antalet kläckhål per stock på de grövre massavedsstockarna. Från en delmängd av stockarna (18 stycken) togs barkprover för vidare analys på lab. På barkproverna räknades antalet modergångar, antalet barkborrar som var kvar i barken samt antalet kläckhål. Analyserna av barkskadorna visade att skördaravverkad massaved under savningsperioden har höga barkskadenivåer (>35 %) då de normala inställningarna för knivarnas klämtryck används. Vidare visade analyserna att man med hjälp av inställningarna för kvistknivarnas klämtryck kan öka barkskadorna på massaveden. Storleken på den ökning av barkskadorna som kan åstadkommas med hjälp av modifierade inställningar ligger maximalt kring 10 procentenheter utan att skördarnas produktion hämmas väsentligt. Resultaten från analysen av produktionen av granbarkborrar och deras reproduktionsframgång visade att de barkskador som åstadkoms med hjälp av skördaren reducerade produktionen av granbarkborrar till 10 % jämfört med produktionen i stockar utan barkskador. Den lägre produktionen i de skördaravverkade stockarna berodde på (i) att en stor andel av barken skavdes av och den kunde därmed inte utnyttjas av barkborrarna, (ii) att stockar med barkskador angreps i mycket lägre omfattning, (iii) att en stor andel av den kvarvarande barken inte angreps (ev. p.g.a. att den torkat ut) samt (iv) att produktionen av granbarkborrar per kvadratmeter kvarvarande bark var lägre. Vidare visade analyserna att det räckte med att cirka 20 % av barken skadades för att de för granbarkborren produktionshämmande effekterna skulle träda ikraft. Ytterligare barkskador ledde endast till en lägre produktion p.g.a. att den tillgängliga mängden barkyta minskade.