Arbogaåns avrinningsområde: Recipientkontroll 2015

Institutionen för vatten och miljö vid SLU har på uppdrag av Arbogaåns vattenförbund varit utförare av recipientkontrollprogrammet för Arbogaåns avrinningsområde under 2015. Prov för vattenkemiska och biologiska analyser har tagits på 27 platser i rinnande vattendrag, samt i 16 sjöar inom Arbogaaåns vattensystem. Denna rapport redovisar resultaten från dessa undersökningar och klassning av ekologisk status, avseende analyserade parametrar vid stationerna, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 (NV 2007:4, Bilaga A: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19).  Väder och vattenföring Året 2015 hamnade på tredje plats bland de varmaste åren i Sverige. Det var framförallt i början och slutet av året som man hade de största temeraturöverskotten medan för årstiden ovanligt kyligt väder under maj, juni och delar av juli drog ner årsmedeltemperaturen. När det gäller nederbörd så var det stora variationer så att i princip varannan månad gav nederbörd över eller mycket över det normala medan övriga månader låg under eller mycket under. Vattenföringen vid pegelstationerna i området låg mestadels nära medel för perioden 1978-2015.  Vattenkemi De lägsta halterna av näringsämnen i både sjöar och vattendrag uppmättes liksom tidigare år i de norra och västra delarna av Arbogaåns avrinningsområde där andelen skog är stor. Halten av fosfor i sjöarna var 2015 högst i Väringen (6070) medan den högsta kvävehalten uppmättes i Vikern (6310). Transporten av näringsämnen i vattendragen ökar successivt mot Arbogåns mynning. Anledningen är att vattenföringen ökar nedåt i systemet samt att halterna av kväve och fosfor också ökar i och med att andelen jordbruksmark är större i den nedre delen. Det tillkommer också punktkällor från ett antal avloppsreningsverk vilket ökar belastningen nedåt i systemet. Belastningen av kväve och fosfor på Mälaren från Arbogaån varierar mellan åren, till stor del beroende på variationer i vattenföringen (figur A). En viss trend kan dock anas att efter en nedgång runt år 2000 så ökar transporten av näringsämnen åter långsamt. Efter 2012 och 2014 års toppnoteringar är 2015 års transport åter lägre men fortfarande den femte högsta noteringen sedan 1997. De högsta siktdjupen och lägsta klorofyllhalterna återfanns i de norra och västra delarna av avrinningsområdet (område E och D) medan de lägsta siktdjupen uppmättes i de södra och östra delarna (område A, B och C). De högsta klorofyllhalterna var inte lika tydligt associerade till delområde utan återfanns i princip spridda över alla områden.  Biologi De biologiska provtagningarna fokuserade i år helt på bottenfauna i vattendrag. Den ekologiska statu-sen bedömd med hjälp av bottenfauna var vid alla provpunkter utom Hagbyåns inflöde till Norasjön (6330) och Arbogaåns inflöde i Väringen (6065) oförändrat hög eller god 2015 (figur B). Stationen vid inflödet till Norasjön visar en fortsatt sjunkande trend men bibehåller måttlig ekologisk status. Även status vid inflödet till Väringen har försämrats till måttlig.  Sammanställning av statusklassningVi sammanvägning av alla analyserade kvalitetselement är statusen generellt hög eller god i merparten av sjöarna och vattendragen i norra och västra delen av avrinningsområdet med några undantag (figur B). Statusklassningarna kring och nedströms Väringen visar mestadels på måttlig till god status.