Abstract
| Original language | Swedish |
|---|---|
| Place of Publication | Umeå |
| Publisher | Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences |
| Number of pages | 29 |
| ISBN (Electronic) | 978-91-8124-454-0 |
| DOIs | |
| Publication status | Published - 2026 |
Publication series
| Series | Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) |
|---|---|
| Number | 2026:3 |
UN SDGs
This output contributes to the following UN Sustainable Development Goals (SDGs)
-
SDG 15 Life on Land
Keywords
- moose
- moose management
SLU series
- Report (Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies)
Cite this
- APA
- Author
- BIBTEX
- Harvard
- Standard
- RIS
- Vancouver
}
Umeå: Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences, 2026. 29 p. (Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö); No. 2026:3).
Publication: Book/Report/Proceedings › Report › Research
TY - BOOK
T1 - Älgstammens utveckling
T2 - Älgförvaltningen i siffror jaktåret 2025/26
AU - Widemo, Fredrik
AU - Leonardsson, Kjell
PY - 2026
Y1 - 2026
N2 - Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.
AB - Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.Sedan 2021 har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) haft i uppdrag att årligen leverera skattningar av älgstammens täthet inom svenska älgförvaltningsområden. Från och med jaktåret 2023/24 har SLU även i uppdrag att årligen sammanfatta älgstammens utveckling och den genomförda älgförvaltningen. Efter nästan ett decennium med minskande älgtäthet har utvecklingen nu vänt och tätheterna har ökat under de senaste åren. Vid jaktstart hösten 2025 beräknades den svenska älgstammen till cirka 320 000 individer. Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar, motsvarande 19,5 % av den skattade stammen vid jaktstart. Efter att avskjutning och trafikdödlighet räknats bort återstod cirka 255 000 älgar. För det senaste jaktåret ingår inte predation eller annan dödlighet efter jaktstart i detta senare värde. Stammen har ökat med i genomsnitt 18,5 % på de tre senaste åren. Täthetsutvecklingen skiljde sig mellan landsdelarna. Osäkerheten i skattningarna har ökat under senare år och var högst i Götaland. Antalet rapporterade observationstimmar per 1000 hektar inom Älgobs har minskat över en längre period, även om antalet observationstimmar ökade något under 2025 jämfört med året innan. Jaktuttaget var tydligt selektivt mellan kategorier och skiljde sig mellan landsdelarna. Vuxna hondjur hade genomgående lägst andel fällda. Under Älgobsperioden var andelen fällda högst för kalv i Svealand och Götaland, medan tjur hade högst andel i Norrland. Under hela jaktåret var andelen fällda högst för kalv i samtliga landsdelar, följt av tjur och vuxna hondjur. Tillförlitliga förvaltningsbeslut är fortsatt beroende av omfattande och geografiskt representativa inventeringsunderlag. Nya metoder som drönare och viltkameror kan ge värdefull kompletterande information, men dagens utvärderingar visar inte att de kan ersätta Älgobs eller spillningsinventering som storskaliga datakällor för populationsskattningar. Sammanfattningsvis visar resultaten att den svenska älgförvaltningen har gått in i en ny fas där älgstammen på nationell nivå nu ökar, samtidigt som stora regionala och lokala skillnader kvarstår.
KW - Älg
KW - älgförvaltning
KW - viltförvaltning
KW - viltövervakning
KW - moose
KW - moose management
UR - https://res.slu.se/id/publ/7a9097c3-bbda-4fa7-87a5-1c62cee51b83
U2 - 10.54612/a.1pm5mk1h63
DO - 10.54612/a.1pm5mk1h63
M3 - Rapport
T3 - Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
BT - Älgstammens utveckling
PB - Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
CY - Umeå
ER -